1.2 Informationssamhället

1.2.1 Rätten att få uttrycka sin åsikt

Viktigt för demokratin är att man värnar om de grundläggande fri- och rättigheterna som yttrandefrihet, tryckfrihet, föreningsfrihet, mötesfrihet och religionsfrihet. Denna syn innebär att även antidemokratiska krafter har rätt att uttrycka sina åsikter.

Lagar om diskriminering ska vara samhällets verktyg för att reglera vad som är intrång i människors integritet och livsutrymme. Extrema politiska och religiösa åsikter kan dock inte förbjudas – de kan endast motverkas genom en aktiv opinionsbildning, information och politiskt motstånd. Därför vill CUF avskaffa lagen om hets mot folkgrupp. Vi tar även avstånd från krav på förbud mot folkmordsförnekelse.

1.2.2 Offentlighetsprincipen och det fria ordet

Offentlighetsprincipen ger, tillsammans med yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen, svenska massmedier en frihet som är ganska unik vid en internationell jämförelse. Varje svensk medborgare har rätt att få tillgång till alla allmänna handlingar såvida de inte uppfyller kraven för sekretess (TF 2:2). Oavsett om kraven anses vara uppfyllda vid ett enskilt tillfälle ska handlingen prövas gentemot nämnda paragraf varje gång en person begär att få tillgång till handlingen. Vid sidan om offentlighetsprincipen är skyddet för den som väljer att publicera/sända en text mycket starkt.

CUF anser att massmediernas frihet är grundläggande för ett demokratiskt statsskick. Utan fristående medier är inte yttrande- och tryckfrihet mycket värt. Därför är också mångfald och konkurrens särskilt eftersträvansvärt när det handlar om våra massmedier. CUF vill forma en politik som syftar till ett medielandskap som präglas av frihet, mångfald och konkurrens.

CUF är kritiska till den utvidgning av begreppet barnpornografi som skedde i slutet av 90-talet. Ett uppmärksammat rättsfall rörande en serieöversättare som fälldes för innehav av barnporr visar tydligt på problematiken. Eftersom definitionen av barn är alla personer under 18 eller personer som inte är fullt könsmogna, blir det en mycket svår bedömningsfråga i många fall, speciellt då det rör sig om, som i det aktuella fallet, mangabilder – en teckningsstil där människor rent generellt framställs med mycket ungdomliga drag. Vad avgör om en avbildad person ska anses vara 17 eller 18 år gammal? Man måste också komma ihåg att det brott, som motiverar förbudet mot barnpornografi, inte existerar när det kommer till uppenbart fiktiva bilder. Givet de orimliga konsekvenser det utvidgade barnporrförbudet får kan CUF inte ställa sig bakom att uppenbart fiktiva bilder ska vara kriminaliserade.

1.2.3 Press, radio och tv

Det svenska och internationella medielandskapet är helt annorlunda idag än för några decennier sedan. Presstödet har under lång tid i Sverige varit ett effektivt sätt att upprätthålla mångfald och konkurrens mellan olika medier. Det har möjliggjort att människor i hela landet kunnat ta del av mer än en kritiskt granskande röst.

Man kan dock ha många invändningar mot statliga subventioner till fria medier. Till exempel finns risken att presstödet kan användas som maktmedel av staten gentemot medierna. De senaste årens utveckling visar dessutom att stödet är dåligt anpassat till de verkliga förhållandena på mediemarknaden, samt att regelverket kring stödet har luckor som inbjuder till fusk och överutnyttjande. CUF ser positivt på en reformering av systemet så att presstödet över tid kan fasas ut. Samtidigt bör man finna nya sätt att stimulera konkurrensen inom tidningsbranschen. Därtill bör det utredas hur konkurrensen på distributionsområdet kan öka. Idag präglas den branschen i det närmaste av ett monopolförhållande, vilket främst drabbar andra tidningar

Staten detaljreglerar vilka radiokanaler som ska ges tillstånd att sända. Dessutom styr staten över sändningstillstånd och kräver att alla som har en tv måste betala en avgift till ett statligt företag. Genom att befria radion, göra Sveriges Radio och Sveriges Television till medieföretag som alla andra, och genom att avskaffa tv-licensen, tas viktiga steg mot en friare marknad med större utrymme för mångfald och konkurrens. En naturlig följd av detta är också att Radiotjänst i Kiruna AB, som hanterar tv- licensen, avvecklas.

När det kommer till beskattningen av massmediernas verksamhet anser CUF att reklamskatten bör avskaffas. Reklamskatt betalas av dem som väljer att annonsera i svensk press, medan ingen beskattning tas ut för exempelvis tv-reklam. Det gör att skatten som sådan behandlar massmedierna olika.

De av staten i nuläget definierade minoriteterna måste ha rätt att få samhällsinformation på sitt eget språk. Men det behöver inte göras genom en halvstatlig mediekoncern. Det mest rättvisa och marknadsanpassade sättet att hantera den frågan är att helt enkelt göra en offentlig upphandling för de inslag man från statligt håll anser vara nödvändiga att förmedla. På så sätt kan marknadens alla aktörer konkurrera på lika villkor.

1.2.4 Internet och informationsteknologi

Internet har inneburit en revolution för utbytet av tankar och idéer. Varje regel som begränsar friheten på Internet riskerar yttrandefriheten och mångfalden. Ett grundläggande regelverk för att trygga människors integritet och för att förhindra exempelvis brottslighet är dock nödvändigt.

Diskussionen kring Internet har på senare år kommit att koncentreras till upphovsrätten och fildelning. Det är fullt förståeligt att upphovsmän eftersträvar ett skydd för sina innovationer och kompositioner. Den nya upphovsrättslagen har dock tagit några steg för mycket i sin iver att trygga upphovsrätten.

Kopiering för privat bruk har sedan länge setts som något helt naturligt, men har i princip gjorts olagligt. Dessutom begränsar den nuvarande lagstiftningen konsumenters rätt att själva förfoga över de produkter man lagligen införskaffat. CUF anser att all typ av kopiering för privat bruk ska legaliseras. Upphovsrättsskyddet bör förkortas till tio år efter verksframställan. Det är också av stor vikt att upphovsrättslagstiftningen är harmoniserad inom EU.

Vi i CUF ser också att upphovsrätten innebär ett fullgott skydd för den som är upphovsrättsinnehavare för datormjukvara. Vi anser därför att man även i fortsättningen inte ska tillåta mjukvarupatent i Europa. Det måste möjliggöras för en person som redan erlagt avgift för ett konstnärligt eller litterärt verk att offentligt framföra eller visa upp det, även under tiden då detta är upphovsskyddat, så länge syftet inte är att kapitalisera på verket.

Den så kallade privatkopieringsavgiften (tidigare kassettavgift) som läggs på inspelningsmedia såsom CD ochDVD-skivor administreras helt av privata intresseorganisationer enligt de principer de finner lämpliga. Det kan vi i CUF inte acceptera, och vi kan inte heller se att det på annat sätt är möjligt att distribuera dessa avgifter på annat sätt. Därför vill vi avskaffa privatkopieringsavgiften.

CUF vill också förändra skuldbördan när det handlar om kopiering av upphovsrättskyddat material. Den som laddar ner eller på annat sätt tillgodogör sig upphovsrättsskyddat material bör inte vara ansvarig för att kontrollera huruvida materialet gjorts tillgängligt på laglig väg. Det bör istället vara den som gör kopian tillgänglig som gör sig skyldig till ett brott.

Vidare anser CUF att upphovsrättslagen bör ses över så att inte fängelsestraff kan utdömas för brott där framställning av verk skett för privat bruk eller i ideellt syfte. Brott mot upphovsrättslagen ska behandlas på samma sätt som andra brott. Detta innebär att företag inte ska tvingas ge ut exempelvis abonnentuppgifter till privata aktörer – brottsutredning ska skötas av polisen.

1.2.5 Statens biografbyrå

Statens biografbyrå inrättades 1911 för att stoppa filmscener som kunde anses stötande. Den är därmed världens äldsta statliga filmcensur.

Idag är princip Statens biografbyrås enda uppgift att sätta åldersgränser på filmer. CUF anser att detta vid behov kan skötas av filmbolagen själva och därmed ska Statens biografbyrå läggas ner.