1.1 Statsskick och demokrati

1.1.2 Federalismens principer

Vi vill att federalism ska ligga till grund för samhällets konstitutionella skick. Vår vision om samhällets uppbyggnad går därför att sammanfatta med hjälp av federalismens principer:

Icke-centralisering. Beslut ska fattas så nära dem som berörs som möjligt, och det är alltid de underliggande nivåerna som ska avgöra vilka beslut som ska lyftas till en högre beslutsnivå.
Ett skrivet konstitutionellt fördrag. Det ska finnas tydliga regler för maktdelning, beslutsnivåers ansvarsområden och ett starkt skydd för individens fri- och rättigheter.
Självstyrande geografiska enheter. EU:s medlemsländer ska ha hela beslutsmakten över de områden som inte är unionens ansvar. Inom medlemsstaterna ska kommuner och regioner åtnjuta samma självbestämmande.
Frågor som de politiska nivåerna får besluta om har de också rätt att ta ut skatt för.
Det ska för varje nivå finnas direkta band mellan medborgarna och lagstiftarna. Det ska med andra ord genomföras direkta val till varje politisk nivå.
Samarbete på frivillig grund mellan självstyrande enheter eller mellan lika nivåer ska underlättas.

1.1.3 Det civila samhället

Ideell verksamhet och det lokala föreningslivet spelar en mycket stor roll i samhället och vi vill uppmuntra detta. Frivilligt engagemang och fria sammanslutningar är grunden till ett demokratiskt samhälle. Föreningar och andra frivilliga sammanslutningar bidrar till att trygghet och sammanhang i samhället skapas. Som en följd av detta vill CUF stödja föreningslivet och framförallt de små föreningarna.

CUF anser att medlemsavgifter ska vara avdragsgilla i deklarationen. Man ska kunna göra skatteavdrag för bidrag och gåvor till ideella föreningar, biståndsorganisationen och projekt, vilka vilar på demokratiska grunder. Det ska finnas en nollvision vad det gäller krångel, regler och skatter för ideella organisationer. Kommunal och regional ungdomsverksamhet bör präglas av ungdomars engagemang och Sveriges kommuner bör arbeta aktivt för att stödja föreningslivet. Verksamhet som idag är kommunal bör där det är lämpligt kunna drivas av föreningar.

1.1.4 Kommuner och regioner

CUF vill bygga demokratin underifrån. Makten ska finnas så nära den enskilda människan som möjligt. Därför måste Sveriges kommuner ha en stark ställning och ett grundlagsskyddat självbestämmande.

Sammanslagning eller delning av kommuner ska bygga på frivillighet och nytta. När kommuner ska slås samman eller vid kommundelning ska det ske genom initiativ och godkännade från berörda kommuner. Statlig inblandning ska förbjudas i lag.

Sveriges kommuner måste få organisera sig så som de själva vill. Så länge kommunerna styrs demokratiskt ska inte staten kunna blanda sig i hur kommunala styrelseskick utformas. En ny mindre detaljreglerande kommunallag behövs. Den måste ge utrymme för såväl kommunal parlamentarism som kommunfullmäktigeförsamlingar med kommunstyrelseuppgifter och direktval av exempelvis borgmästare. Dessutom är det självklart att kommunerna själva ska styra över storleken på sina fullmäktigeförsamlingar samt över vilka titlar med vilka kommunens politiska ledning samt anställda ska tilltalas.

Även det regionala självstyret ska stärkas på samma sätt som kommunernas. Också regionerna ska kunna välja hur de organiserar sig. Regionerna bildas av de kommuner som beslutar att tillhöra dem. CUF anser också att de regionala parlamenten bör ges möjlighet till viss lagstiftningskompetens i de fall det är nödvändigt. Både på regional och kommunal nivå måste nyval möjliggöras.

För att stärka det medborgerliga inflytandet behöver makt flyttas från den statliga nivån till den regionala. Exempel på frågor som helt eller delvis bör bli regionala kompetenser är: näringsliv, arbetsmarknad, infrastruktur högre utbildning och kultur.

1.1.5 Statens organisation

Statens existens måste vila på medborgarnas, kommunernas och regionernas förtroende. Därför bör statens organisation anpassas till ett mer federalt styrelseskick. Statliga institutioners regionala närvaro samt ansvarsområden som näringslivs- och regional utveckling flyttas till de lokalt folkvalda församlingarna.

Ett mer federalt styrelseskick innebär också att man behöver ge den regionala nivån större inflytande över beslutsfattandet. Därför vill CUF att Sverige åter inför en tvåkammarriksdag, där den första kammaren har ansvaret att försvara regionernas ställning och den andra direkt ska företräda folket. I valet till denna andra kammare bör därför hela Sverige räknas som en enda valkrets. På så vis minskar man risken för centralisering av makt till staten. Så länge Sverige har endast en kammare i Riksdagen menar CUF att man bör utöka utjämningsmandaten till 49 till antalet för att på så sätt göra tilldelningen av riksdagsmandat mer rättvisa.

I dag styrs en betydande del av kommunernas budgetar av statliga beslut. Detta är ett demokratiproblem eftersom man på det viset bakbinder det lokala självbestämmandet. Statlig styrning av kommunala åtaganden måste minimeras. I stället bör varje demokratisk nivås ansvar tydliggöras genom kompetenskataloger, så att man minimerar risken för att den statliga nivån går utöver sina befogenheter.

Det ska finnas möjlighet för befolkningen att initiera folkomröstningar även på den nationella arenan. Varje nivå i ett federalt samhälle ska själv bestämma innan en folkomröstning om den ska vara bindande eller enbart rådgivande.

CUF anser att det behövs en översyn av det svenska valsystemet för att stärka medborgarnas inflytande. De procentspärrar som i dag finns för personvalet måste avskaffas. Men det finns också all anledning att se över andra delar av valsystemet. De politiska partierna har i dag ett mycket stort inflytande över vilka kandidater som står till väljarnas förfogande. Det gör också att de som väljs får svårare att frigöra sig från partipolitiskt flockbeteende. För att riksdagen ska kunna fungera som en kritisk massa måste den enskilda politikerns roll bli tydligare, och enskilda riksdagsledamöter bör i högre grad kunna driva en egen agenda. Ett valsystem som skulle gynna detta är STV (Single transferable vote) som bland annat används på Irland. Med STV listar väljaren ett antal kandidater, och om förstahandsvalet redan fått nog med röster för att inväljas faller rösten på nästa kandidat i listan. På så vis ger valresultatet och parlamentets sammansättning en tydligare bild av väljarnas vilja.

Ytterligare sätt att göra riksdagen mer fristående vore att avskaffa fyraprocentsspärren. På så vis kan små och nya partier lättare komma in i riksdagen. Det skulle leda till att etablerade partier utmanas och att enskilda ledamöter stärks eftersom riksdagsarbetet blir viktigare för att skapa majoritet för regeringens förslag.

Om målet är att stärka de folkvaldas roll måste det också vara tydligt att det förväntas av beslutsfattarna att de tar ansvar för de beslut de är med och fattar. Kvittningsreglerna i riksdagen är en praktisk lösning vid exempel sjukfrånvaro men har kommit att användas som ett sätt att slippa delta vid omröstningar i frågor där samvetet säger något annat än partilinjen. CUF anser att kvittningen bara ska få användas vid sjukfrånvaro och liknande. I övriga fall, då den enskilda riksdagsledamoten har möjlighet att planera sin egen frånvaro bör man i stället kunna kalla in de valda riksdagsersättarna. På så vis får ersättarna en starkare koppling till riksdagsgruppens arbete och är därför mer insatta i uppdraget vid de tillfällen då de ska tjänstgöra en längre tid.

1.1.6 Monarki

Sverige är en konstitutionell monarki, vårt statsskick är demokratiskt, och monarkins framtid vilar i det svenska folkets händer. CUF ser att det finns stora fördelar med att ha en statschef som står över de partipolitiska trätorna. Kungahuset representerar Sverige, snarare än det största riksdagspartiet. Det faktum att vår statschef fråntagits sin formella politiska makt tydliggör denna ordning, och stärker kungahusets ställning och legitimitet.

CUF anser också att det finns praktiska fördelar med att behålla den svenska monarkin. Till exempel har den ett symbolvärde som är betydelsefullt för våra kontakter med andra länder. Det är dock viktigt för statsskickets trovärdighet att hovets användning av apanaget redovisas öppet.

Givetvis ska kungafamiljen ges samma grundlagsskyddade rätt till religionsfrihet, liksom rättighet till fritt giftermål, som övriga medborgare. Statschefen ska likt övriga medborgare kunna straffas om den begår brott.

1.1.7 Myndigheter och utnämningspolitik

Sverige bör ha så få och effektiva myndigheter som möjligt för att minska byråkratin och förenkla livet för enskilda medborgare.

När det gäller utnämningspolitiken är grundlagen tydlig: ”Vid tillsättning av statlig tjänst ska avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet” (RF 12:5). Rekryteringsprocessen måste bli mer öppen och för att man ska kunna granska om tillsättningen skett korrekt ska ett krav finnas att alla anteckningar som stödjer anställningen ska sparas. Ansökningshandlingarna ska dock på begäran av den sökande kunna beläggas med sekretess.

1.1.8 En konstitution för Europa

I en federalt organiserad struktur måste maktfördelningen mellan de olika nivåerna vara tydlig. Syftet med en konstitution för Europa är att definiera vilka beslut och ansvarsområden som ligger på EU-nivå och vilka som ligger på de enskilda staterna. Det måste vara inskrivet i konstitutionen för Europa att EU inte kan utvidga sin beslutsmakt på bekostnad av medlemsländerna. Makten ska utgå underifrån och det ska alltid vara den lägre nivån som fastställer vilka beslut och ansvarsområden man vill lyfta till ett samarbete med andra.

CUF vill att en konstitution för Europa ska bestå av två delar. Det ska finnas en fast kärna som är svår att förändra, där till exempel FN:s mänskliga rättigheter, rösträttsregler, institutionella frågor och annat som är grundläggande för unionen och dess medborgare ska finnas med. Denna del är själva grunden för samarbetet inom EU. Den andra delen av en konstitution för Europa handlar om det politiska innehållet i EU, denna bör vara lättare att förändra.

1.1.9 Demokrati i EU

Många människor upplever att EU är odemokratiskt och svårt att påverka. Kommissionen har idag ensam initiativrätt och det folkvalda Europaparlamentet kan bara stoppa eller godkänna förslag. CUF vill se en annan ordning, där EU:s medborgare får större demokratisk möjlighet att påverka de politiska besluten inom unionen.

Till varje nivå i den federala strukturen där det finns beslutsmakt måste det också finnas demokratiska val. Det ska vara valet till Europaparlamentet som ligger till grund för utformningen av kommissionen. Denna ska åtnjuta parlamentets förtroende, och kunna avsättas genom misstroendeomröstning i parlamentet.

Europaparlamentet bör inrättas i ett tvåkammarsystem varav den andra kammaren är den direktvalda, dit medborgare från hela Europa kan väljas av väljare i hela Europa. Den första kammarens ledamöter ska väljas i respektive medlemsland, för att garantera dessa federala nivåers betydelse och inflytande. Den andra kammaren ska sålunda i första hand stå för en politisk representation, medan den första kammaren ska representera olika territorier. Den första kammaren ska ersätta ministerrådet och bör ha möjlighet att fördröja och förkasta beslut från parlamentet. EU:s konstitution ska reglera de två kamrarnas rättigheter och skyldigheter.

1.1.10 EU:s institutioner

Europaparlamentet är det högsta folkvalda organet i EU, och ska ha både initiativ- och beslutanderätt i de frågor som rör unionens ansvarsområden. Frågor om unionens lagstiftning ska alltid beslutas i parlamentet. Dock ska vare sig parlamentet eller någon annan av EU:s institutioner kunna blanda sig i de besluts- och ansvarsområden som finns på underliggande nivåer. Europaparlamentet ska permanent lokaliseras till Bryssel, istället för att flytta mellan Strasbourg och Bryssel vilket är ett enormt slöseri med skattepengar.

Europeiska kommissionen är unionens motsvarighet till medlemsstaternas regeringar, men ska inte utses av dessa, utan grunda sig på resultatet av de demokratiska valen till Europaparlamentet. Kommissionen ska vara det verkställande organet i unionen. Enskilda kommissionärer eller hela kommissionen ska kunna avsättas genom misstroendeomröstning i Europaparlamentet. Kommissionens ordförande ska vara unionens främsta företrädare.

När en lagstiftning utformas på EU-nivå blir det också nödvändigt med juridiska instanser som kan bevaka att dessa lagar följs. CUF menar att den nuvarande EU-domstolen bör delas upp i två. En författningsdomstol ska upprätthålla det konstitutionella fördraget och se till att unionen eller medlemsländerna inte stiftar lagar som står i konflikt med konstitutionen eller genom politiska beslut bryter mot densamma. Därutöver ska det också finnas en förvaltningsdomstol som ska vara den högsta rättsliga instansen inom de områden där det finns lagstiftning på EU-nivå. Den bör också ha kvar några av sina nuvarande uppgifter som även berör europeiska länder utanför EU-samarbetet.

1.1.11 Demokrati och federalism inom FN

FN måste demokratiseras. Majoriteten av världens befolkning lever idag i demokratier. FN-reformerna kräver mindre byråkrati, mer öppenhet, ett borttagande av vetorätten, inga fasta platser i säkerhetsrådet. FN ska vara ett demokratiskt organ, där alla länder har rätt att delta på lika villkor. Alla medlemmar ska ha rätt att delta i FN:s organ och kommittéer. Genom denna deltaganderätt hamnar icke-demokratiska stater under granskning och diskussion och tvingas på så sätt förbättra sig. För tillsättning av FN:s kommittéer ska detta ske genom beslut i FN:s generalförsamling med kvalificerad majoritet.

För att ge FN en större legitimitet vill vi ha FN som den högsta instansen i vårt federala samhällsbygge. Då har folket möjlighet att välja sina företrädare i generalförsamlingen och därmed möjligheten att utkräva ansvar av sin representant.