4.2 Integration

Dagens integrationspolitik fungerar inte. Istället för att ta till vara människors resurser och kompetenser och möjliggöra nyanlända invandrares och flyktingars etablering på arbetsmarknaden skapar dagens system ett utanförskap och bidragsberoende.

CUF tror inte på stora satsningar på statliga mångfaldsprojekt. Vi tror inte på kollektiva lösningar och har inte en syn på invandrare som en grupp människor som måste ”hjälpas”. Människor som kommer hit ska ses som resurser och vi tror att alla människor har något att bidra med, och vill bidra. Invandrare tar inte våra jobb, de är med och skapar jobb.

Vi tror inte integrationspolitiken behöver vara krångligare än att se till att ha en bra utbildningspolitik, bostadspolitik och en bra arbetsmarknads- och företagarpolitk. Fungerar dessa bitar är vi övertygade om att människors egen drivkraft löser det vi idag kallar integrationsproblem. Integration är aldrig en isolerad fråga därför tycker CUF inte att vi i Sverige behöver en särskild integrationsminister utan att integration ska vara en del av alla ministrars ansvar i respektive område.

4.2.1 Arbetsmarknad och företagande

Den enskilt viktigaste delen för att integreras i ett nytt land är att komma in på arbetsmarknaden. Redan från första dagen som asylsökande ska man ha möjlighet att söka och ta ett jobb, och alla som har ett arbete ska automatiskt få uppehållstillstånd.

Sveriges arbetsmarknad är idag väldigt reglerad och icke-flexibel vilket gör det svårt och krångligt för företag att anställa – något som leder till att grupper som invandrare och ungdomar för det svårt att ta sig in. LAS, höga ingångslöner och höga arbetsgivaravgifter är några av de hinder som CUF vill ta bort för att ge invandrare bättre förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden.

CUF anser att privata arbetsförmedlingar som är anpassade för människor med olika bakgrund och olika kompetens är av yttersta vikt för att människor som bosätter sig i Sverige lättare ska kunna komma in på den svenska arbetsmarknaden. Det är viktigt att få hjälp att matcha och validera utbildning och erfarenhet för att få rätt jobb och veta var i landet dessa jobb finns.

Många migranter är duktiga på att starta företag och ofta anställer de andra migranter. Områden med hög invandrartäthet har en positiv effekt eftersom det skapar efterfrågan på nya tjänster och nya produkter vilket ger en ny marknad att starta nya företag på. Att ge hitkommande ett tillfälligt personnummer och ID-handling omedelbart så att de har möjlighet att starta företag från dag ett är en viktig del i att skapa fler företag och jobb.

Ett stort problem ligger dock i regelkrånglet. Till dess att de lagar och regler som omgärdar företagandet har minskat och blivit enklare är det viktigt att informationen kring dem blir tydligare och mer lättförståelig. Det måste också bli lättare att leva på sitt företag och att anställa andra. Invandrargrupper är bland dem som skulle tjäna mest på ett mer företagarvänligt Sverige.

4.2.2 Särskilda insatser i vissa områden

Sverige har ett antal områden där utanförskapet och arbetslösheten är betydligt större än genomsnittet. De generella satsningarna på att få fler i arbete behöver intensifieras och är långsiktigt det som kan förbättra även dessa områden. På kort sikt räcker inte detta för att få fart på företagandet och sysselsättningen, riktade insatser till exempel genom bildandet av nystartszoner är därför nödvändiga i dessa områden.

4.2.3 Svenska för yrkeslivet

Att kunna ett lands språk är grundläggande för att bli del i samhället. Språket är ofta också grundläggande för att komma in på arbetsmarknaden. På denna punkt har integrationsarbetet i Sverige brustit fatalt. Inte bara har analfabeter och ingenjörer placerats i samma klassrum och förväntats lära sig i samma takt, utan analfabeter, ingenjörer, läkare och ekonomer har alla antagits behöva precis samma språkkunskaper. Så är naturligtvis inte fallet, men det har resulterat i att Sverige har extremt högutbildade tunnelbanechaufförer. Medan en läkare behöver lära sig medicinska termer är de i stort sett irrelevanta för andra yrkesgrupper. CUF vill därför se att SFI (svenska för invandrare) läggs ner till förmån för SFY (svenska för yrkeslivet) och fokusera på att lära ut svenska anpassat för den yrkeskategori personen tillhör och vara mer knytet till arbetslivet. Man måste också kunna läsa SFY samtidigt som man har ett arbete eller en praktikplats. Naturligtvis ska det finnas en allmän grundutbildning för dem som inte har behovet av en yrkesanpassad utbildning, utgångspunkten måste vara en undervisning som utgår från individens behov och tidigare kunskaper.

4.2.4 Validering av utbildning

Det är också oerhört viktigt att valideringen av utländska betyg och examina blir bättre. Den som kommer hit ska så snart som möjligt få reda på om något behöver kompletteras för att de ska gälla, och hur denna komplettering ska ske. Hela samhället tjänar på att så många som möjligt kan jobba med det de är bra på och har en utbildning inom.

4.2.5 Segregation

Ofta talas det om hur fruktansvärt det är att Sverige är så segregerat och vilka problem detta för med sig. Ibland går diskussionen så långt att det talas om att tvångsförflytta människor. CUF anser att staten aldrig ska lägga sig i var människor väljer att bo och vilka vi väljer att umgås med. Det offentligas roll ska inte vara att försöka agera kontaktförmedlare mellan personer från olika kulturer, utan att ge förutsättningar åt alla att bilda sig ett eget liv i Sverige inom ramen för våra lagar.

Det är dock viktigt att staten heller inte lägger hinder i vägen för att människor ska kunna flytta på sig inom landet, kommunen eller helt enkelt staden. Dagens system med reglerade hyror gör det i praktiken omöjligt för framförallt invandrare att någonsin kunna få en hyresrätt i exempelvis Stockholms innerstad – för att ha en chans måste man ha stått i kö sedan födseln. Detta i kombination med att bruksvärdessystemet faktiskt bara subventionerar innerstadshyror och i det snaraste driver upp hyrorna i städernas ytterområden gör att den svenska bostadspolitiken inte fungerar. Systemet gynnar i praktiken bara de redan bäst bemedlade och bör därför avskaffas. CUF vill att marknadshyror införs så att alla ges lika rättigheter på bostadsmarknaden. För att fler hyresrätter ska bli byggda och hålla en låg hyresnivå är det också viktigt att den så kallade EBO-lagstiftningen försvinner. Framtidens stadsplanering måste också utgå från en blandad bebyggelse: Kontor, affärslokaler, hyresrätter, bostadsrätter och ägarlägenheter kan alla höra hemma inom samma kvarter. Den som idag hittar ett arbete och vill byta upp sig tvingas ofta byta stadsdel, vilket leder till stagnerade områden i städer där utanförskapet bara ökar och resurserna i stadsdelen minskar. Bra förebilder är viktiga och kan fungera som mentorer åt andra, men om de tvingas flytta från sitt område för att bo bättre, cementeras stadsdelens karaktär ytterligare.

Kommunerna har ett särskilt ansvar vad det gäller att bryta segregeringen på bostadsmarknaden. De kommunala bostadsbolagen ska vara ett verktyg för att motarbeta bostadssegregering genom att bostäder ska fördelas enligt vad den ansökande personen har valt och inte efter svenskheten i efternamnet. För att bryta segregeringen i många bostadsområden som är präglade av utanförskap måste vi omvandla vissa hyresrätter till bostadsrätter.

Vi måste komma till bukt med den rasism som genomsyrar Sverige idag som ett resultat av att människor ställs utanför vårt samhälle. För att få en sund och hållbar integration ska CUF därför arbeta mot diskrimineringen på bostadsmarknaden såväl som med diskrimineringen på arbetsmarknaden.

4.2.6 Hedersrelaterat våld

CUF kan aldrig acceptera att människors frihet begränsas på grund av förtryck som förtäckts genom begreppet ”heder”. Sveriges lagar ska alltid stå över religiösa och kulturella yttringar. Socialtjänst, skola och myndigheter måste öka sin kunskap och bli bättre på att samverka för att hjälpa de killar och tjejer som utsätts.

Det är viktigt att ungdomsmottagningar och övrig sjukvård har god kunskap om problematiken, för att kunna se tecknen och ingripa i ett tidigt skede. När den utsatta söker hjälp har förtrycket ofta pågått under en lång tid, det krävs därför snabba och effektivisera insatser där den utsattas säkerhet inte äventyras.