1.7 Försvarspolitiken i Sverige

Den svenska försvarsmaktens främsta uppgift är att försvara Sveriges nationella integritet och möjliggöra att Sverige kan stå som en självständig internationell aktör. Den bör också kunna hjälpa Sveriges allierade, och genomföra internationella insatser. Sverige ska aktivt delta i europeiska insatsgrupper och demokratifrämjande insatser. Sverige och EU har ett moraliskt ansvar att hjälpa andra länder att uppnå frihet och demokrati.

Folkförankring fås genom att riksdag, regering och försvarsledning är öppen och tydlig med försvarsmaktens syfte, mål och inriktning. En stark och aktiv frivilligorganisation bidrar ytterligare till att folkförankra försvarspolitiken i Sverige. Frivilligorganisationerna ska ses som en resurs som kan användas i det civila samhället. Det kräver att de får ekonomiska resurser för att klara av denna uppgift.

För att försvaret ska kunna utföra de uppgifter de är tilldelade måste nedskärningarna upphöra och ej öronmärkta ökningar av anslagen genomföras. Detta krävs om vi vill att försvaret ska kunna utföra sina uppgifter och inte fortsatt förfalla. Om försvaret ska kunna utföra sina uppgifter i en ständigt föränderlig omvärld kan inte organisationen utsättas för nedskärningar så fort läget svalnar. Ett försvar som möjliggör en snabb omställning till nya hotbilder bör vara ett mål.

CUF anser att det är viktigt att fortsätta arbeta för jämställdhet i försvaret där kompetensen hos samtliga potentiella soldater oavsett kön, religion och sexuell läggning kan tas tillvara utan att någon känner sig diskriminerad eller särbehandlad; det är dock viktigt att kraft läggs på att skapa en effektiv organisation.

Det är viktigt att dagens säkerhetspolitik bygger på de hotbilder som är aktuella i nuläget såsom terrorattacker, digitala sårbarheter och internationella fredsinsatser. Ett försvar som möjliggör en snabb omställning till nya hotbilder bör vara ett mål.

Dagens krigföring är mycket föränderlig och i dag har svenskt försvar mot asymmetrisk krigföring förfallit. Ett ökat samarbete mellan polisen, militären och myndigheter som MSB måste genomföras för att kunna stå emot sabotage och infiltration som har syftet att slå mot samhällsbärande institutioner.

Den försvagning som skett av svenskt försvar mot psykologisk krigföring är skrämmande. Sverige måste vara rustat att stå emot psykologisk krigföring och desinformation även när krig inte förklarats. Ansvariga myndigheter måste ges tydliga och tillräckliga resurser för att hantera uppgifterna.

Dåliga resurser, avsaknad av samarbete mellan myndigheter och lagar som förutsätter krigsförklaringar kan inte få hindra svensk försvarsförmåga.

I krig och kris är det viktigt att myndigheter har möjlighet till formella samarbetskanaler. Detta för att öka effektiviteten och tryggheten i vårt samhälle. I dagsläget finns ingen högre insats som formellt samordnar civila och militära myndigheter i Sverige. För att underlätta och förbättra vår samhällsberedskap bör det därför tillsättas ett samordningscentrum mellan myndigheter som ansvarar för Sveriges försvars-, samhälls- och krisberedskap. Detta borde göras med inspiration från de myndigheter som i dag – på eget initiativ och bevåg – redan har upprättat formella samarbetskanaler. Ett framgångsrikt exempel på detta är Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) där Säkerhetspolisen (SÄPO) formellt samarbetar med Försvarets radioanstalt (FRA) och Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must).

1.7.1 Rekrytering till försvaret

CUF ser positivt på den pågående omställningen att i fredstid gå från värnplikt till yrkesförsvar. Vi anser att det är positivt att öka Försvarsmaktens ambition att delta i internationella militära operationer. Då ett yrkesförsvar har en högre kostnad än en värnpliktsarmé så behöver anslagen till Försvarsmakten ses över för att säkerhetsställa inköp av materiel och en kvalitativ personalförsörjning.

Systemet för anställda soldaters lönesättning har alldeles för låg flexibilitet och är för centralstyrt för att kunna möjliggöra en effektiv personalförsörjning till de ytterorter där militära regementen återfinns. Det finns i dag också stora administrativa problem med den centrala administrationen av löner inom Försvarsmakten. Lönesättning och administration av löner bör därför hanteras av de enskilda regementena.

För att säkerställa att rätt typ av människor tjänstgör i Försvarsmakten ska ett noggrant urval av sökanden genomföras. CUF anser att tvinga människor till arbete är oförsvarbart och därför bör de delar av totalförsvarspliktlagen som legitimerar tvångsarbete avskaffas..

1.7.2 Strukturell reformering av försvarsmakten

CUF anser att så mycket som möjligt ska gå till kärnverksamheten. Därför ska Fortifikationsverket läggas ner och alla dessa byggnader, övningsfält med mera av militärt intresse ska återgå till Försvarsmakten. Försvarsmaktens logistik och Försvarets materielverk ska uppgå i Försvarsmaktens ordinarie organisation.

1.7.3 Officerskårens personalförsörjning

Dagens officerskår präglas av alltför långtgående akademisering och saknar tyvärr kontaktytor med övriga samhället. CUF vill därför se en reformerad officersutbildning som bygger på en civil, akademisk examen som följs av en praktiskt inriktad militärutbildning. Detta leder till en godare spetskompetens som är behövlig i ett decimerat försvar. Ett exempel på alternativ modell är den brittiska Sandhurst-modellen.

1.7.4 Sveriges vapenlagstiftning

CUF anser att Sveriges vapenlagstiftning i dag tyvärr försvårar för medborgarna för mycket i allmänhet och ibland till och med motverkar vapensäkerheten. Exempel på detta är att man måste ansöka om licens att köpa ett specifikt, individualiserat vapen istället för att få tillstånd att köpa ett vapen av en viss typ. Dessutom finns regler som förbjuder att man förvarar sitt vapen i någon annans vapenskåp när man är på besök i till exempel en jaktstuga. Ytterligare underligheter i lagen handlar om obrukbara vapen, vilket bara är onödig byråkrati och förhindrar handel med exempelvis historiskt och kulturellt värdefulla vapen. CUF vill förenkla vapenlagstiftningen och att polisen ska fokusera sitt arbete på att bekämpa förekomsten av olagliga vapen i samhället, inte de lagliga.

1.7.5 Självförsvarsverktyg

För att stärka rätten och möjligheten till självförsvar bör det vara tillåtet att inneha och bruka pepparsprej i självförsvarssyfte.