6.3 Gymnasieskola

CUF vill ha en mer flexibel gymnasieskola där kunskap står i centrum. Eleven skall själva kunna välja kurser och anpassa utbildningen efter sina egna behov, förutsättningar och intressen. Gymnasieskolan ska inte vara obligatorisk, och inte heller ha närvaroplikt. Varje skola ska själva kunna bestämma, i samråd med elever, under vilka lektioner som det ska råda närvaroplikt.

CUF har en vision om en kunskapsbaserad skola och verkar därför för att kravet på en treårig gymnasieskola slopas. Elever ska istället avsluta sina studier i egen takt, inom rimliga tidsramar.

Det skall finnas ett antal gymnasiegemensamma ämnen som alla måste läsa för att kunna ta gymnasieexamen. Dessa ämnen ska omfatta en tredjedel av gymnasieutbildningen och innehålla fördjupning i ämnen som lästs under grundskolan samt utveckla elevens olika förmågor och kunskaper inom ämnena.

Gränsen för hur många gymnasiepoäng som en elev ska kunna ta inom en examen ska slopas. Gymnasieutbildningen ska omfattas av minst 2500 gymnasiepoäng, men utan en övre gräns.

CUF är för valfrihet och vill att utbildning ska vara givande och relevant. Därför anser vi att meritpoäng för gymnasiekurser ska vara baserade på relevans för kurser och program på universitet och högskolor, inte på vad Skolverket anser att du ska studera. Det ska vara upp till universiteten och högskolorna att själva avgöra vad som bör ge merit på deras kursutbud.

Vi tycker att det är viktigt att skolor använder sig av olika pedagogiska metoder för att tillgodose elevers individuella förutsättningar för lärande. Ett mer individbaserat lärande tror vi kommer att resultera i att elever lär mer för livet, men också att de kan avsluta sina gymnasiala studier tidigare. Kurser ska kunna tentas av gratis under tiden, för att kunna tillägna sig fler poäng och betyg och därigenom höja sitt snittbetyg. Även utbytesprogram ska kunna tillgodoräknas i betyget.

Ett nära samarbete mellan gymnasium och näringsliv skapar bättre förutsättningar för att elever får de kunskaper de behöver i arbetslivet. Arbetsplatsförlagt lärande, förkortat APL, är därför en viktig del i gymnasieutbildningen och ska i största möjliga mån erbjudas gymnasieelever någon gång under utbildningen. För att ytterligare rusta eleverna inför framtiden vill vi att privatekonomi ska ingå i läroplanen för alla gymnasielinjer. CUF tycker att genusvetenskap bör vara en valbar kurs i gymnasiet.

Det är oerhört viktigt att varje elev får göra ett fritt och eget val till gymnasieskolan. Den enskilda individen ska själv avgöra var i landet de vill läsa på gymnasiet. Detta kan bäst tillgodoses genom att riksintag skall gälla för samtliga utbildningsenheter. På så sätt skapar man också möjlighet för jämförbarhet och konkurrens mellan aktörer, vilket leder till bättre kvalitet. För elever som av olika anledningar kräver extra resurser skall det gå att söka ett utökat bidrag.

För att försäkra en rättvis intagning anser CUF vidare att det ska vara tillåtet med intagningsprov till alla program.

För att kunna slutföra gymnasiet i efterhand om något har avbrutit ens studier är det viktigt att det även går att läsa in motsvarande kunskaper i den regionala vuxenutbildningen.

CUF anser att studiebidraget för gymnasieelever skall baseras på den kunskap eleven har i godkända kurser och prov och inte som i dagsläget på ren närvaro. Undantag kan ges vid speciella behov eller fall.

6.3.1 En skola för förmågor

I en tid med stor konkurrens och teknisk utveckling är förmågor en avgörande pusselbit för att snabbt kunna ställa om. Därför bör både grundskolan, men i synnerhet gymnasiet, lägga stor vikt att lära ut olika förmågor i kombination med faktakunskaper. Det kan vara förmågor som att analysera eller att kritiskt granska sin omvärld. Detta kan exempelvis inkludera att kritisera sina egna läromedel. Därför är det viktigt att läromedlen innehåller källreferenser vilka går att källkritiskt granska. Detta ger elever och lärare möjlighet att praktisera källkritik under den löpande undervisningen.

6.3.2 Lärlingsutbildning

Lärlingsutbildning är en utbildningsform där det praktiska lärandet utgör huvuddelen av utbildningen. För CUF är det självklart att det skall finnas stora möjligheter till lärlingsutbildning i Sverige, och att gymnasieutbildningarna i högre grad ska kunna innehålla lärlingsundervisning. Eleverna får således en utbildning som förenar teori och praktik i skolmiljö och arbetsliv.

För att detta skall vara möjligt är det viktigt att skolan samarbetar med det omgivande samhället och näringslivet. Lärlingsutbildningens undervisningsupplägg bör vara flexibelt och anpassat efter rådande förhållanden och behov. Vi vet att de små företagen har en stor betydelse för jobbskapandet och det är viktigt att dessa ges goda möjligheter att ta emot lärlingar.

För lärlingsutbildningar är inte alltid teoretiska examinationsprov det idealiska sättet att klargöra en uppnådd kunskapsnivå. CUF anser att en vidgad form av examination ska finnas för att säkerställa både elevens kunskap i ett ämne, men också för att säkerställa en utlovad yrkeskompetens. Sådan examination kan exempelvis utföras genom praktiskt utformade gesällprov och mästarbrev. CUF vill att skolpeng även ska tilldelas lärlingsutbildningar som inte ger högskolekompetens men däremot tillräcklig yrkeskompetens på kortare tid än tre år.