7.3 Skatter

Det svenska skattesystemet är krångligt och behöver reformeras. Ett kvalitativt skattesystem måste ta sin grund i effektivitet, likformighet, solidaritet och legitimitet. För stora skattebördor leder till stora välfärdsförluster och kan sänka skattemoralen. Låga skatter är att eftersträva för ett välfungerande samhälle. Samtidigt pressas skatterna upp av ineffektiv offentlig verksamhet. För att kunna uppnå låga och effektiva skatter bör all offentlig verksamhet granskas och utvärderas.

Ett högt skattetryck är ett angrepp på människors förmåga och vilja att skapa värden för hela samhället genom att arbeta och driva företag. Om människor hindras att själva bestämma över merparten av det som de producerar så minskar inte bara den enskilda människans frihet men även incitamenten för arbetsdelning och samhället som helhet blir därmed fattigare. Genom reformer för högre tillväxt, minskad stat och effektivare användning av skattepengar ska skattetrycket sänkas.

7.3.1 Regional skatt

Tillväxt skapas inte av staten, utan av människor, företag och organisationer som verkar i landet. Resurserna som bygger Sveriges ekonomi finns inte enbart i Rosenbad eller Riksdagen, utan ute i landet. Att Sveriges ekonomi och makt centraliseras ser vi därför som något skadligt för vår demokrati och för individens självbestämmande. På grund av detta anser vi att Sverige bör införa regionala skattebaser. Det innebär att beskattningen av naturresurser, fastigheter och bolag skulle ske lokalt i regionerna. Ett sådant skattesystem skulle ge regionerna större utrymme att utnyttja sina resurser på ett vis som gynnar och utvecklar det lokala området.

Arbetsmarknaden, kostnaden för etableringar och möjlighet till rekrytering av personal skiftar från kommun till kommun. På grund av detta finns det kommunala utjämningssystemet. Systemets uppbyggnad har lett till vissa negativa konsekvenser, då det inte gett tillräckliga incitament att bedriva en effektiv näringspolitik, och hushålla med medborgarnas skattepengar i kommunerna. Det hämmar positiv utveckling i vissa kommuner och tar bort incitament för att öka tillväxten i andra. Med regionala skattebaser kommer skatten som en kommun eller region genererar, genom resurserna som finns där, stanna hos dem. I och med detta ser vi att delar av behovet av det kommunala skatteutjämningssystemet försvinner, och att andra kommuner än i dag blir nettobetalare. Vi ser positivt på en reform av det kommunala skatte- och kostnadsutjämningssystemet som innebär att kommunerna i en högre utsträckning får större incitament att driva en effektiv näringspolitik. Däremot ser vi att det även fortsatt finns ett behov av ett utjämningssystem mellan kommuner och regioner.

7.3.2 Plattskatt och grundavdrag

Det svenska skattesystemet behöver reformeras i grunden. Avdrag, skatterabatter och tröskelsystem gör att det blir svårt för människor att få en överblick över sin egen ekonomi och vilka ekonomiska möjligheter som finns. Skattesystemet, som det är utformat i dag, skapar problem för såväl privatpersoner som för företagare och ger också upphov till stora administrativa kostnader.

CUF anser att inkomstskatterna bör sänkas så att människor får behålla mer av sin lön. Den största delen av inkomsten från de arbetade timmarna ska gå till arbetaren själv och inte till det offentliga. Det ska löna sig att arbeta.

Ett första steg i den riktningen är att slopa värnskatten. I förlängningen bör den statliga inkomstskatten slopas helt till förmån för ett platt skattesystem. Detta skulle innebära att utbildningspremien för den som väljer att studera vidare skulle öka. Det är dock viktigt att påpeka att det fortfarande ska vara kommuner och landsting som beslutar om skattesatsen på respektive nivå.

Skillnaderna mellan kapital- och tjänsteinkomster bör minska för att i slutändan suddas ut helt. Detta skulle bli en konsekvens av att tjänsteinkomsterna beskattas enligt platt skattemodell på samma sätt som kapitalinkomster beskattas i dagsläget.

CUF ser positivt på införandet av ett grundavdrag. Ett grundavdrag ger alla arbetande lika mycket i reda pengar men ger i förhållande till inkomsten procentuellt sett mer till låginkomsttagarna, som därigenom ges större möjlighet att bli helt självförsörjande.

7.3.3 Moms

Dagens differentierade moms leder till stora samhällskostnader. De administrativa kostnaderna ökar hos både Skatteverket och hos de enskilda företagen. Differentierad moms bidrar i många fall också till en gränsdragningsproblematik när likartade tjänster och varor beskattas med olika skattesatser. Forskning visar att de fördelningspolitiska effekterna i en differentierad moms är små och ineffektiva och att differentieringen snarare inbjuder till skatteplanering eller fusk. För att det ska vara enkelt och lättförståeligt med konsumtionsskatten är det önskvärt att så få skattesatser som möjligt används. CUF vill därför avskaffa differentieringen och införa enhetlig moms.

7.3.4 Arbetsgivaravgifter

Som företagare har du i dag ett ansvar att betala in arbetsgivaravgifter som ska täcka avgifter för bl.a. ålderspension, efterlevandepension, sjukförsäkring, föräldraförsäkring, arbetsskador. Dessutom finns ett allmänt påslag som kallas allmän löneavgift, som bara går rakt in i statskassan. Företagaren måste också betala s.k. egenavgifter som är den egna arbetsgivaravgiften för att täcka samma saker till sig själv. CUF anser att arbetsgivaravgiften bör avskaffas och istället bli en avgift som arbetstagaren betalar i tillägg till sin inkomstskatt. Om du avser att använda dig av andra trygghets- och försäkringssystem än de statliga bör du dock kunna minska din skatt i motsvarande grad som du betalar in till den försäkring du valt.

Som egenföretagare är det inte mer än rätt att du själv får välja vad som ska gälla för dig själv på ditt eget företag. Exempelvis är en försäkring som skyddar dina efterlevande knappast rimligt om du inte har några. Vi i CUF tycker att det ska vara enkelt, lönsamt och roligt att vara företagare. Därför är det inte mer än rätt att företagaren själv ska få välja vilka avgifter som hen behöver för sig själv.

Det är viktigt att synliggöra de skatter som finns för att få en mer rättvisande bild över hur mycket var och en bidrar till samhället. Därför tycker vi att alla löntagare på lönebeskeden skall visas den arbetsgivaravgift som betalas för dem.

7.3.5 Skatteavdrag

ROT- och RUT-avdraget har på kort sikt varit ett bidrag till vårt samhälle och har uppmuntrat skapandet av nya företag inom sektorerna. Avdragen har öppnat upp en tidigare begränsad marknad och minskat svartarbetet inom områdena. Tack vare avdragen har ett flertal företag skapats och därmed genererat både pengar och arbetstillfällen. CUF tycker dock det är viktigt att avdragen inte ses som en långsiktig lösning då marknadssubventioner missgynnar den naturliga marknadsutvecklingen. Staten ska undvika att ingripa i marknaden, i så stor mån som är möjlig. Därför bör även ROT- och RUT-avdragen successivt fasas ut.

7.3.6 Bolagsskatt

Den svenska bolagsskatten orsakar många problem och hämmar svenska företags konkurrenskraft. Kostnaden och den administrativa bördan ger incitament för att flytta företag och kapital från Sverige och ger vidare en skev konkurrens mellan svenska och internationella företag. Därför anser CUF att bolagsskatten bör sänkas kraftigt. De dynamiska effekterna av en sänkt bolagsskatt skulle på sikt täcka upp för förlorade skatteintäkter, bland annat genom ökad produktivitet och sysselsättning.