Demokrati
1.1 Demokrati och statsskick
1.2 Norden
1.3 Europeiska Unionen
1.4 Förenta nationerna
1.5 Media
1.6 Trossamfund
1.7 Nationella minoriteter och urfolk
Lag och rätt
Människan
Jämställdhet och HBTQIA+
Utbildning och kultur
Klimat och miljö
Bostäder och infrastruktur
Ekonomi och arbetsmarknad
Migration och integration
Utrikes och försvar
1. Demokrati
Det finns olika sätt att lösa gemensamma problem. För liberaler är demokrati det enda acceptabla. Endast genom demokratiska lösningar kan folket göra sin röst hörd och utkräva ansvar av makthavare. Om vi ska kunna leva upp till regeringsformens portalparagraf om att all makt utgår från folket, måste vi också låta makten utgå från enskilda människor.
CUF vill se en begränsad stat som lämnar utrymme för den enskilda människans frihet och integritet. Det finns ett tydligt mervärde i att människor sluter sig samman i olika former av föreningar för att lösa gemensamma problem. På det sättet blir vi mycket starkare än om vi arbetar ensamma. Det är viktigt att vi i ett väl fungerande demokratiskt samhälle har en rättsstat som garanterar varje människas säkerhet och trygghet.
Grundläggande för en liberal demokrati är individens rättighet, genomförandet av demokratiska och rättvisa val, fria och oberoende medier samt ett starkt minoritetsskydd. Utan dessa grundläggande värden kan vi omöjligen uppnå ett öppet samhälle präglat av liberala värden, där varje enskild individ har möjlighet att nå största möjliga frihet. Försvaret av den liberala demokratin och dess värden är därför grundläggande i arbetet för ett öppet, hållbart och tolerant samhälle.
1.1 Demokrati och statsskick
Det liberala samhället är ett samhälle där varje enskild individ har rätt till största möjliga frihet. Detta kräver en starkare liberal demokrati där vi strävar efter ett starkt skydd av medborgerliga fri- och rättigheter, rättvisa val och ett starkt lokalt självstyre.
1.1.1 Federala principer
Federalism ska ligga till grund för samhällets konstitutionella skick. Vår vision om samhällets uppbyggnad går därför att sammanfatta med hjälp av federalismens principer:
● Icke-centralisering. Beslut ska fattas så nära dem som berörs som möjligt, och det är alltid de underliggande nivåerna som ska avgöra vilka beslut som ska lyftas till en högre beslutsnivå.
● Ett skrivet konstitutionellt fördrag. Det ska finnas tydliga regler för maktdelning, beslutsnivåers ansvarsområden och ett starkt skydd för individens fri- och rättigheter.
● Självstyrande geografiska enheter. EU:s medlemsländer ska ha hela beslutsmakten över de områden som inte är unionens ansvar. Inom medlemsstaterna ska kommuner och regioner åtnjuta samma självbestämmande.
● Beskattningsrätt. Frågor som de politiska nivåerna får besluta om har de också rätt att ta ut skatt för.
● Direkta, demokratiska val. Det ska för varje nivå finnas direkta band mellan medborgarna och lagstiftarna. Det ska med andra ord genomföras direkta val till varje politisk nivå.
● Samarbete. Samarbete på frivillig grund mellan självstyrande enheter eller mellan olika nivåer ska underlättas.
1.1.2 Yttrandefriheten
Det är viktigt för demokratin att man värnar om de grundläggande fri- och rättigheterna, som yttrandefrihet, tryckfrihet, föreningsfrihet, mötesfrihet och religionsfrihet. Det innebär även att extrema och antidemokratiska åsikter ska få uttryckas.
1.1.3 Offentlighetsprincipen
Offentlighetsprincipen ger, tillsammans med yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen, svenska massmedier en frihet som är unik i internationell jämförelse. Varje svensk medborgare bör fortsatt ha rätt att få tillgång till allmänna handlingar såvida handlingarna inte uppfyller kraven för sekretess.
1.1.4 Nätneutralitet
För att värna en rättvis konkurrens för webbaserade företag, rättvisa för betalande kunder, samt att säkerställa press- och yttrandefrihet på internet är principen om nätneutralitet helt vital.
1.1.5 Det civila samhället
Frivilliga engagemang och fria sammanslutningar är grunden till ett demokratiskt samhälle och nödvändigt för att skapa ett tryggt samhälle, varför samtliga politiska nivåer bör stödja föreningslivet. Föreningar, särskilt små föreningar på landsbygden, är extra viktiga för att utveckla den lokala bygden.
1.1.6 Kommunal verksamhet i civilsamhällets regi
Civilsamhällets möjlighet att bidra till utveckling av lokalsamhället är av största vikt. Detta inte minst vad gäller arbetet för social samhörighet, vård av lokal miljö och upprätthållande av samhällsservice. I de fall det är lämpligt ska kommunal verksamhet också kunna drivas av ideella föreningar.
1.1.7 Kommunsammanslagningar och storregioner
När kommuner ska slås samman eller vid kommundelning ska det ske genom initiativ och godkännande från berörda kommuner. Statlig inblandning ska förbjudas i lag. Vad gäller regioner kan det vara positivt att större regioner bildas i Sverige. Detta kan, om det görs rätt, bidra till ökad samverkan, tillväxtmöjligheter och effektivisering.
1.1.8 Friare kommuner
Sveriges kommuner bör tillerkännas en starkare ställning och ett grundlagsskyddat självbestämmande. Dessutom behövs en ny och mindre detaljreglerande kommunallag som ger mer makt till kommunerna. Staten ska inte blanda sig i kommunernas styrelseskick så länge de styrs demokratiskt. Kommuner ska själva få bestämma över exempelvis fullmäktiges storlek, titlar och hur val av kommunstyrelsens ordförande ska gå till.
1.1.9 Se över lagen om proportionellt valsätt
För att inte avskräcka ledamöter från att lämna sina uppdrag under tillfälliga perioder borde lagen om proportionellt valsätt ses över i syfte att öka flexibiliteten under mandatperioden i nämnder och styrelser hos kommuner och regioner.
1.1.10 Möjligt att fortsatt inneha förtroendeuppdrag, även vid flytt
Varje person vald till ett kommun- eller regionfullmäktige sitter på ett personligt mandat. En förtroendevald bör därför, trots flytt från berörd kommun eller region, fortsatt ha möjlighet att inneha sitt förtroendeuppdrag mandatperioden ut.
1.1.11 Mer makt till regionerna
Mer makt ska ligga hos medborgarna. Områden såsom näringsliv, arbetsmarknad, infrastruktur och kultur som idag behandlas på statlig nivå borde, där det är lämpligt, flyttas till regional nivå.
1.1.12 Assymetrisk maktfördelning mellan kommuner och regioner
Idag finns skillnader mellan kommuner och regioner som ändrar förutsättningar att genomföra den verksamhet de är ålagda att genomföra. Därför bör en asymmetrisk maktdelning mellan kommun, region och stat ses över, där kommuner och regioner får möjlighet att överlåta ansvarsområden till en högre eller lägre administrativ nivå. Det är dock viktigt att en asymmetrisk maktdelningsreform säkerställer att det lokala självstyret bevaras och stärks samt att möjligheten till lokalt ansvarsutkrävande kvarstår.
1.1.13 Frikommunförsök
Det ska vara möjligt med reformer på prov i enskilda kommuner och regioner, så kallade frikommunförsök, för att möjliggöra evidensbaserad utvärdering av politiska reformer. Sådana reformer på prov får inte medföra alltför långtgående administrativa skillnader gentemot övriga landet, eller permanentas enbart inom en kommun eller region.
1.1.14 Riktade statsbidrag
Andelen riktade statsbidrag till kommunerna bör kraftigt minska till förmån för en större andel generella statsbidrag. Med dagens system begränsas det lokala självbestämmandet när staten detaljstyr i kommunerna.
1.1.15 Utträde ur Sverige
Ett federalt samhälle byggs underifrån, där kommunernas självstyre är grundläggande. Därför ska kommuner och regioner ha möjligheten att begära utträde ur den svenska statsbildningen.
1.1.16 Skilda valdagar
Skilda valdagar för riksdagsvalet respektive regional- och kommunalvalen bör införas. Regional- och kommunalvalen kan då med fördel genomföras andra söndagen i september de jämna årtal då riksdagsval inte hålls. Med en sådan uppdelning skulle den lokala demokratin stärkas i och med minskad risk att region- och kommunvalen överskuggas av riksdagsvalet.
1.1.17 Nationell valkrets och fler utjämningsmandat
Alla ska kunna känna sig representerade i riksdagen. Därför bör en nationell valkrets införas. En nationell valkrets ska komplettera dagens system med geografisk representation, inte ersätta den. För att vidare ge en mer rättvis fördelning av riksdagsmandaten borde antalet utjämningsmandat öka i antal från 39 till 49.
1.1.18 Kompetenskataloger
För att tydliggöra vad varje politisk nivå har för ansvar och befogenheter bör det införas kompetenskataloger för varje nivå. Det minskar risken för att den statliga nivån fattar beslut som ligger utanför dess befogenheter.
1.1.19 Nationella folkomröstningar
Befolkningen bör ha möjlighet att initiera nationella folkomröstningar. Före folkomröstningen ska det bestämmas ifall utfallet ska vara bindande eller rådgivande.
1.1.20 Digital demokrati
Idag kan internet användas för att stärka demokratin. Digitala omröstningar och enkäter ska kunna ligga som underlag till beslut i riksdagen och fullmäktiges beslutsfattande.
1.1.21 Reformerat valsystem
För att riksdagens sammansättning ska spegla en tydligare bild av väljarnas vilja borde ett valsystem baserat på Single transferable vote införas. I STV-systemet rangordnar väljare partierna efter deras preferenser. Om väljarens förstahandsval inte får tillräckligt många röster för att erhålla mandat går i stället rösten till väljarens andrahandsval. På så sätt har väljare alltid möjlighet att rösta på sitt förstahandsval utan att rösten blir "bortkastad" om partiet inte lyckats erhålla mandat.
1.1.22 Valsedlar
Dagens system med partispecifika valsedlar måste skrotas till förmån för ett system med partigemensamma valsedlar. Med sådana valsedlar skulle resursåtgången vid val kraftigt minskas samtidigt som själva röstningen blir tydligare för väljarkåren.
1.1.23 Procentspärrar
Dagens fyraprocentsspärr till riksdagen samt motsvarande procentspärrar på kommunal nivå bör behållas, då de skapar en balans mellan att så många som möjligt ska känna sig representerade i landets högst beslutande organ och att det ska vara genomförbart att forma ett regeringsunderlag.
1.1.24 Avskaffad procentspärr vid personval
Idag finns en procentspärr för personval som säger att en kandidat behöver en viss procent för att kunna kryssa sig förbi en kandidat som står ovan på valsedeln. Den procentspärren borde avskaffas.
1.1.25 Riksdagens kvittningsregler
Dagens kvittningsregler i riksdagen kan missbrukas av ledamöter som vill undvika att delta i en jobbig omröstning. Kvittningsreglerna borde därför bara användas vid sjukfrånvaro och liknande. I övriga fall ska ersättare kunna kallas in.
1.1.26 Nej till anonyma partibidrag
Det förebyggande arbetet mot korruption är viktigt. Därför bör anonyma partibidrag över en viss summa fortsatt vara förbjudna. Vidare bör lagstiftningen ses över i syfte att täppa till eventuella kryphål.
1.1.27 Sveriges statsskick
Eftersom den svenska demokratin bygger på principer som representativitet utgör monarkin ett förlegat inslag i den svenska statsordningen. Därför bör den svenska monarkin avskaffas till förmån för republik och monarken ersättas med en folkvald president. Presidenten bör i sin roll som statschef främst ha en ceremoniell roll utan formell politisk makt för att stärka presidentens legitimitet och ämbetets stabilitet.
1.1.28 Kungafamiljens rättigheter
Hela kungafamiljen ska ges grundlagsskyddad rätt till religionsfrihet, liksom rätt till att ingå äktenskap med vilka de än vill som övriga medborgare. Statschefen ska likt övriga medborgare kunna straffas om den begår brott.
1.1.29 Kungliga förtjänstordnar
Det är fullt rimligt att en stat kan visa uppskattning gentemot medborgare för att de utfört betydande samhällsinsatser. Därför borde utdelandet av de kungliga förtjänstordnarna åter möjliggöras.
1.1.30 Sveriges myndigheter
Sverige bör ha så få och effektiva myndigheter som möjligt för att minska byråkratin och förenkla livet för enskilda medborgare. Myndigheter ska agera mer tillmötesgående och leverera vad som förväntas av dem gentemot de som finansierar deras existens.
1.1.31 Statliga utnämningar
Rekryteringsprocessen vid utnämningen av nya myndighetschefer och ambassadörer måste bli mer transparent. För att man ska kunna granska om tillsättningen skett korrekt ska ett krav finnas att alla anteckningar som stödjer anställningen ska sparas. Ansökningshandlingarna ska dock på begäran av den sökande kunna beläggas med sekretess.
1.1.32 Myndigheters geografiska spridning
Statliga myndigheter skapar arbetstillfällen och förutsättningar för tillväxt och innovation i de regioner där de är placerade. Därför bör det ske en större geografisk spridning av statliga myndigheter, detta för att bidra till tillväxt i hela landet.
1.1.33 Digital kontakt med myndigheter
Även kontakt med myndigheter kan ske digitalt för att stärka demokratin. Alla ärenden och kontakter med myndigheter som inte kräver eller kraftigt förenklas av fysisk närvaro ska kunna skötas över internet.
1.1.34 Inför en författningsdomstol
I Sverige och EU ska det införas en författningsdomstol till vilken enskilda, företag, föreningar och offentliga aktörer kan vända sig till om de känner sig överkörda, i enlighet med konstitutionen.
1.1.35 Enhetlig myndighetsålder
Myndighetsåldern ska gälla och vara konsekvent vid 18 års ålder. Över denna ålder ska det inte finnas några förbjudande åldersgränser i lag. Rösträtt i de allmänna valen ska ges alla som uppnått myndighetsåldern senast under valåret. Personer som har fyllt 18 år senast på dagen då en mandatperiod börjar ska ha rätt att kandidera i allmänna val.
1.1.36 Flaggor
För att symbolisera Sveriges, EU:s och NATO:s likartade strävan för att bevara och utveckla friheten bör den blå färgen i Sveriges, EU:s och NATO:s flaggor koordineras.
1.1.37 Normaltid
Sommartiden är både onödig och skadlig. Därför bör vi enbart använda oss av normaltid.
1.2 Norden
Det nordiska samarbetet utgör en imponerande prestation som exemplifierar hur tidigare rivaliserande länder genom regional integration kan främja varaktig fred och välstånd utan att kompromissa med sin självständighet. Det nordiska samarbetet har tjänat oss väl och ska därför utvecklas och fördjupas.
1.2.1 Nordiskt samarbete
Det nordiska samarbetet är vitalt för att bevara och stärka det gemensamma nordiska kulturarvet. Bland annat för att göra det attraktivt och smidigt att bo i gränsregioner samt för Sveriges militära försvar. De nordiska länderna bör i framtiden ingå i EU och en efterföljande europeisk federation med självstyrande medlemsstater.
1.2.2 Norden och Baltikum
De baltiska länderna bör ses som en naturlig del av Norden, eftersom de delar många värderingar och intressen med övriga länder i regionen. Om de så önskar ska de få ingå i Nordiska rådet och andra nordiska samarbetsorgan.
1.3 Europeiska Unionen
Ett europeiskt samarbete som grundar sig i principerna om liberal demokrati är av högsta betydelse. EU-samarbetet kan, genom att främja demokratiska värderingar och individuella rättigheter, både inom medlemsstaterna och inom EU:s institutioner, leda till ett än starkare samarbete, mer öppenhet, större transparens och en starkare europeisk gemenskap.
1.3.1 Ett federalt organiserat Europa
I ett federalt organiserat Europa måste maktfördelningen mellan de olika nivåerna vara tydlig. EU:s fördrag ska ses över och omvandlas till en liberal konstitution som tydligare definierar vilken makt som bör ligga på EU-, medlemsstats-, regional- och lokal nivå. En EU-konstitution ska innehålla medborgerliga och mänskliga rättigheter, regler för EU:s institutioner samt andra grundläggande delar av EU:s organisation och förhållande till sina medlemsstater och medborgare.
1.3.2 Kompetensfördelningen inom EU
Vissa politikområden är så pass gränsöverskridande att enskilda stater inte kan, eller bör, hantera frågorna enbart nationellt. Dessa är i synnerhet handel, den inre marknaden, utrikesfrågor, energimarknad, migration, klimat, skydd av rättsstaten samt större infrastruktursatsningar. Samtidigt finns det områden där det tjänar EU:s medborgare att behålla dessa som primärt nationella kompetenser, såsom utbildnings-, kultur- och arbetsmarknadspolitiken, samt sociala rättigheter. Här bör EU fortsatt fokusera på att dela resurser, utbyte och att uppmuntra växelverkan, men inte ha någon tvingande makt.
1.3.3 Inrättande av en subsidiaritetsombudsman
Subsidiaritetsprincipen inom EU säkrar att de olika institutionernas befogenheter inte överskrids. Inom kommissionen ska därför en subsidiaritetsombudsman inrättas för att säkerställa att unionen inte överskrider sina befogenheter.
1.3.4 Utvidgning av EU
Det är positivt att EU fortsätter växa. Alla länder i Europa som uppfyller Köpenhamnskriterierna samt vill gå med i EU bör få bli medlemmar i unionen så snart som möjligt.
1.3.5 Den europeiska integrationen
Den europeiska integrationen bör fortsatt utvecklas. Det bör dock ske på medlemsstaternas initiativ och i olika hastighet för de länder som vill fördjupa samarbetet ytterligare kan göra det.
1.3.6 Uteslutning ur EU
Ett medlemsland bör kunna uteslutas ur EU. Detta ifall landet gjort extremt grova överträdelser mot den gemensamma politiken eller de andra medlemmarnas säkerhet.
1.3.7 Demokratisera EU-kommissionen
För att EU ska få ha makt över medborgarna så är det avgörande att medborgarna också har makt över EU. Därför måste institutionerna kraftigt demokratiseras. EU-kommissionen bör vara en politisk verkställande gren, inte en opolitisk eller teknokratisk institution, och förespråka hela unionens gemensamma intressen. Därtill bör kommissionens sammansättning beslutas av en koalition bildad av en majoritet av parlamentsledamöterna i Europaparlamentet. Ordföranden bör nomineras och väljas med majoritet av Europaparlamentet, och godkännas av Europeiska rådet. Parlamentet bör också när som helst kunna avge ett misstroendevotum mot kommissionens ordförande, en enskild kommissionsledamot eller hela kommissionen.
1.3.8 Reformera Spitzenkandidaten-systemet
Det så kallade Spitzenkandidaten-systemet som tidvis använts i samband med valen till Europaparlamentet bör reformeras.
1.3.9 Reducera antalet kommissionärsportföljer
EU-kommissionen består idag av ett kommissionärskollegium med en kommissionär per medlemsland, alla med varsin egen kommissionärsportfölj. Antalet kommissionärsportföljer bör reduceras.
1.3.10 Europaparlamentet
EU ska ha ett tvåkammarsystem där den första kammaren utgörs av ministerrådet och väljs i respektive medlemsland för att garantera federal representation och inflytande. Den andra kammaren utgörs av Europaparlamentet.
1.3.11 Initiativrätt till Europaparlamentet
Europaparlamentet bör ha initiativrätt att föreslå ny lagstiftning. Förslag bör kunna läggas fram av antingen en politisk grupp, ett utskott eller en grupp av parlamentsledamöter som representerar minst 5 % av parlamentet.
1.3.12 Ersättare i Europaparlamentet
Det måste bli lättare att kombinera familjeliv och politiken. Därför bör parlamentet inrätta ett system med ersättare i Europaparlamentet, både för att ledamöter ska kunna sjukskriva sig och ta ut föräldraledighet.
1.3.13 Ett säte för Europaparlamentet
För att undvika den cirkus och det resursslöseri som det innebär att flytta parlament två gånger i månaden bör Europaparlamentet övergå till att enbart ha ett säte med plats i Bryssel.
1.3.14 Reformering av ministerrådet
Det krävs en reformering av ministerrådet. För att undvika att enskilda länder blockar unionen från att göra sitt jobb så bör beslut tas med kvalificerad majoritet på alla politikområden, inklusive den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Den blockerande minoriteten bör avskaffas, samtidigt som Ioannina-kompromissen bibehålls.
1.3.15 Ministerrådets transparens
Ministerrådets transparens bör öka. I allmänhet ska alla dess möten, samt möten i dess underordnade organ, vara offentliga och livesändas.
1.3.16 EU-domstolen
Det ska vara möjligt för medlemsländer, enskilda medborgare och organisationer att överklaga lag och domstolsbeslut till EU-domstolen som agerar högsta instans inom områden rörande EU-lagstiftning. Domstolen bör fortsatt ha rätt att tolka fördrag och döma stater, företag och privatpersoner, men domstolens administrativa förmåga behöver stärkas för att effektivisera handläggningsprocessen.
1.3.17 Reform av EU-domstolen
Från EU:s början har EU-domstolen haft en aktiv roll i skapandet av unionens konstitutionella ordning. För att möta den våg av auktoritära krafter som sveper över kontinenten så behöver EU-domstolen reformeras.
1.4 Förenta nationerna
Internationellt samarbete inom FN är av stort värde. Det är av högsta vikt att sträva efter att demokratisera FN för att säkerställa en mer inkluderande och representativ global plattform för beslutsfattande där mänskliga fri- och rättigheter inte bortprioriteras. Detta är avgörande för FN:s roll i arbetet för lösning på världens utmaningar.
1.4.1 Reformera FN
FN måste reformeras om organisationen ska kunna fungera fullt ut och verkligen garantera mänskliga rättigheter världen över. Vetorätten i säkerhetsrådet bör avskaffas, och det ska inte finnas några fasta platser likt de platser Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och USA innehar idag. Beslut ska fattas med majoritet. Målet med samarbetet måste vara att individens rättigheter ställs över statens och att FN snabbt ska kunna ingripa i de fall då stater begår övergrepp gentemot sin befolkning.
1.4.2 Sveriges roll i FN
Sverige ska arbeta tydligare för liberala, demokratiska värden inom FN, och inte sitta tyst när diktaturer försöker försvaga de mänskliga rättigheterna för att kunna fortsätta begå övergrepp på sina respektive folk.
1.4.3 Offentlighetsprincip i FN
Det är av största vikt att FN tillämpar en offentlighetsprincip i den mån det är möjligt. Detta för att motverka korruption och kunna jobba mot exempelvis de sexuella övergrepp som begås av FN-soldater på uppdrag.
1.4.4 FN:s råd för mänskliga rättigheter
FN:s råd för mänskliga rättigheter har kapats av diktaturer som ej respekterar de mänskliga rättigheterna, och har därmed tappat all trovärdighet. Rådet bör därför reformeras och demokratiseras.
1.4.5 Tillsättning av FN:s kommittéer
Tillsättning av FN:s kommittéer ska ske genom beslut i FN:s generalförsamling med kvalificerad majoritet.
1.4.6 Kunskap om FN i skolan
Bilden som lärs ut om FN i svenska skolor är förlegad och behöver uppdateras. I en alltmer globaliserad och öppen värld är det viktigt att vi lär ut korrekt information, särskilt om en organisation som FN.
1.4.7 De globala målen - Agenda 2030
Agenda 2030 innefattar ambitiösa mål för världens utveckling och Sverige bör arbeta för att vara ett föregångsland på området. På nationell nivå ska Sverige ta fram en genomgripande handlingsplan för hur målen ska nås, där ansvar och åtgärder tydliggörs.
1.5 Media
Fria och oberoende medier är grundläggande för varje liberal demokrati. Tillgången till information, skildringar av verkligheten utan risk för censur och granskning av makten behövs för att fria medier ska kunna bidra till att upprätthålla öppenhet, ansvarsutkrävande och skyddet av medborgerliga rättigheter.
1.5.1 Presstödet
Presstödet har möjliggjort att människor i hela landet har kunnat ta del av mer än en kritiskt granskande röst. Däremot visar de senaste årens utveckling att stödet är dåligt anpassat till de verkliga förhållandena på mediemarknaden, samt att regelverket kring stödet har luckor som inbjuder till fusk och överutnyttjande. En reformering av systemet med presstöd vore positivt. Därtill bör det utredas hur konkurrensen på distributionsområdet kan öka.
1.5.2 Public service innehåll
Public service bör inte ägna sig åt underhållning, utan enbart utbildande eller informerande syften. Därför bör riksdagen ta fram ett nytt sändningstillstånd i vilket man tar hänsyn till de grundläggande behoven av public service som inte innefattar underhållning utan högre syfte.
1.5.3 Public services organisation
För att säkerställa ett effektivt fungerande public service och säkerställa att public service följer sin samtid bör de tre public service-bolagen slås ihop till ett. På längre sikt bör däremot public service fasas ut. Samtidigt måste det utbud som marknaden inte tar över täckas upp. Public service ska även tillgodoses på de nationella minoritetsspråken och svenskt teckenspråk.
1.5.4 Reklamskatten
Reklamskatt betalas av de som väljer att annonsera i svensk press, medan ingen skatt tas ut för exempelvis TV-reklam. Det gör att massmedierna behandlas olika av skattesystemet. Reklamskatten bör därför avskaffas.
1.5.5 Grundläggande regelverk på internet
Internet har inneburit en revolution för utbytet av tankar och idéer. En begränsning av internet blir således en begränsning av yttrandefriheten. Ett grundläggande regelverk för att trygga människors integritet och för att förhindra exempelvis brottslighet är dock nödvändigt.
1.5.6 Smidig tillgång till lokal politik
Det är viktigt att medborgare på enkla och smidiga sätt kan ta del av politiska debatter och beslut. Lokala och regionala initiativ för ökad öppenhet och digital tillgänglighet är därför något mycket positivt.
1.6 Trossamfund
Stark religionsfrihet och fria trossamfund är av stor betydelse. Varje individ har rätt att utöva sin tro, eller vilja att inte tro, fritt och utan rädsla för diskriminering. Genom att skydda och främja religionsfriheten stärker vi sammanhållningen i samhället och upprätthåller respekten för olika trosuppfattningar.
1.6.1 Medlemsavgifter och bidrag till trossamfund
Det är fel att staten ansvarar för administrationen av privata associationers medlemsavgifter som exempelvis kyrkoavgiften. Därför bör staten upphöra med denna verksamhet som rätteligen bör utföras av trossamfunden själva. Dessutom kan det inte anses vara en statlig angelägenhet att särbehandla trossamfunden ekonomiskt. Därför bör stödet till trossamfund avskaffas till förmån för att dessa får söka om stöd likt andra ideella organisationer.
1.6.2 Din religion är din egen
Trosuppfattning och religiös tillhörighet är något oerhört personligt som enbart individen ska kunna styra över. Därmed bör den nuvarande lagstiftningen ändras så att personer under 18 år själva ska kunna bestämma vilket trossamfund de vill tillhöra, eller att de inte vill tillhöra något alls.
1.6.3 Begravningsavgiften
Idag betalar både medlemmar och icke-medlemmar begravningsavgift till Svenska kyrkan. Begravningsavgiften och begravningsverksamheten bör istället vara kommunal.
1.6.4 Centerpartiet i Svenska kyrkan
Eftersom Svenska kyrkan är en fristående organisation finns det ingen anledning för svenska partier att utgöra grunden för kyrkomötet. Centerpartiet ska därför sluta ställa upp i kyrkovalet.
1.7 Nationella minoriteter och urfolk
Det är av grundläggande betydelse inom en liberal demokrati att skydda och främja nationella minoriteters och urfolks mänskliga fri- och rättigheter. Vi tror på ett inkluderande samhälle där nationella minoriteters och urfolks språk, kultur och traditioner respekteras. Att försvara dessa fri- och rättigheter bidrar till mångfald och en mer robust liberal demokrati.
1.7.1 Offentligt upphandlad samhällsinformation på minoritetsspråken
De nationella minoriteterna och urfolket samerna har rätt att få samhällsinformation på sina egna språk, något som inte borde göras av en halvstatlig mediekoncern. Det mest rättvisa och marknadsanpassade sättet att hantera frågan är helt enkelt att göra en offentlig upphandling för de inslag det från statligt håll anses vara nödvändigt att förmedla. På så sätt kan marknadens alla aktörer konkurrera på lika villkor.
1.7.2 De samiska språken
Det som vanligtvis benämns som “samiska” är egentligen en grupp av flera närbesläktade dialekter. Detta riskerar att missgynna tillhandahållandet av statlig informations- och nyhetsförmedling. Därför ska “samiska” bytas ut till “de samiska språken” när man pratar om minoritetsspråken i Sverige.
1.7.3 Ratificera ILO:s konvention 169
En viktig del av demokratin är också att majoritetsbefolkningen respekterar nationella minoriteter och urfolk, något som det svenska samhället, vad gäller samers ställning, idag brister med att göra. Genom att stärka deras språk, kultur och historia kan detta förändras. En svensk ratificering av ILO:s konvention 169 skulle utgöra en viktig pusselbit för en förbättrad tillvaro för det samiska folket.
1.7.4 Sametinget
Samernas ställning som Sveriges urfolk behöver stärkas. En viktig del är då att det samiska folkets självbestämmande stärks och görs reellt, vilket kanaliseras genom Sametinget. Sametingets nuvarande organisation, som en myndighet under regeringen, är problematisk och hämmar samernas självbestämmande. Därför bör det svenska Sametinget inta en konstitutionellt oberoende ställning likt det norska Sametinget och då tillåtas ha större makt på lokal, nationell och internationell nivå.