Demokrati
Lag och rätt
Människan
Jämställdhet och HBTQIA+
Utbildning och kultur
5.1 Skolans styrning och organisation
5.2 Förskolan
5.3 Grundskolan
5.4 Gymnasieskolan
5.5 En god, kvalitativ och likvärdig utbildning
5.6 En skol- och lärandemiljö för alla elever
5.7 Jämställdhet i skolan
5.8 Läraryrket
5.9 Den högre utbildningen
5.10 Kulturens utveckling och finansiering
5.11 Konstformer och kulturarvet
Klimat och miljö
Bostäder och infrastruktur
Ekonomi och arbetsmarknad
Migration och integration
Utrikes och försvar
5. Utbildning och kultur
Utbildning är en grundförutsättning för den enskilda människans frihet och utveckling. Med utbildning får individen kunskap som ger möjlighet att förändra och påverka sin vardagssituation och samhället. Detta skapar möjligheter för människor genom hela livet, varför tillgången till utbildning är en avgörande rättvise- och likvärdighetsfråga. Utbildningen är ett av de viktigaste instrumenten för att stärka demokratin i ett samhälle och är en av nycklarna för att motverka rasism, främlingsfientlighet och olika former av diskriminering. Utbildning handlar också om att ge människor makt över sina liv. Kunskap är inte bara fakta om världen eller matematik. Kunskap är lika mycket förmågan att tänka kritiskt och hitta lösningar på problem. Skolans viktigaste uppgift är att ge eleverna verktyg för att kunna tänka och reflektera själva och bygga sina egna liv.
För oss är det liberala bildningsidealet viktigt. Idag är ofta fokus att elever ska uppnå ett särskilt förutbestämt mål med utbildningen. Men vi anser att skolan även behöver prioritera synen att utbildningen har ett värde i sig för en individs utveckling. Genom fördjupade kunskaper om sin omvärld kan eleven på så vis bli en så fri och självständig individ som möjligt. Det är detta som kallas bildning. Och här fyller även kulturen en viktig roll. Kulturen blir ett sätt att möta oss själva och andra, den låter oss vidga våra vyer och utveckla både oss som individer och hela samhället. En kultur som främjar människors utveckling blir i förlängningen ett sätt att skapa förståelse för våra olikheter och tillit till våra medmänniskor. På detta sätt är kulturen en av de grundpelare på vilken vårt liberala samhälle vilar.
5.1 Skolans styrning och organisation
Grunden till all god utbildning är hur den styrs och hur den organiseras. I den kedjan är det många aktörer som drar sitt strå till stacken; regeringen, de statliga skolmyndigheterna, kommunerna, huvudmän och alla lärare och rektor på varje skola. Med en federalistisk modell kan den styrkedjan renodlas och tydliggöras, så att rätt förväntningar vilar på respektive nivå. Det med målet att varje skola ska ha rätt förutsättningar att bedriva sin kärnverksamhet; att undervisa elever.
En ordnad och tydliggjord styrning förutsätter också att det finns tydliga, transparenta och förutsägbara regelverk. Likaså att det finns aktörer som har i uppdrag att säkerställa att regelverken efterlevs och som bidrar till att hålla samman skolsystemet. Ytterst styr däremot politiken skolan, vilket ställer krav på alla beslut om skolan måste bottna i en långsiktig vision med uppbackning i forskningen snarare än kortsiktiga vinster med populistiska undertoner.
5.1.1 Statens ansvar för skolan
Skolan ska styras så nära elever och lärare som möjligt, enligt en federalistisk modell. Därför ska statens ansvar för skolan vara att säkerställa att det finns lagstiftning som reglerar alla elevers rätt till utbildning för att garantera en likvärdig skola i hela landet. I lagen ska också målen för skolan sättas upp samt övergripande läroplaner. Ansvaret för tillsynen över lagstiftningen ska även i fortsättningen ligga på statlig nivå.
5.1.2 Kommunernas ansvar för skolan
I enlighet med en federalistisk modell ska skolan styras på kommunal nivå. Däremot har den kommunala nivån i flera fall visat sig otillräcklig för en så pass svår och viktig uppgift som att styra skolan och därför bör styret kunna överföras till den regionala nivån. Utbildningen ska finansieras gemensamt via skatter.
5.1.3 Skolors egna organisering
Varje skola ska ha rätt att organisera sig på det sätt som elever, lärare och vårdnadshavare finner bäst. Det viktiga är att hela makten över skolan, inom lagens ramar, utövas av dem som brukar skolan. Då kan det ekonomiskt vara fördelaktigt för skolor att vara egna enheter för att budgetplanera och ha möjlighet att återinvestera överskott i verksamheten, öka elevantalet och höja studieresultaten. Det kan även vara positivt med kommunala skolor som drivs genom intraprenad.
5.1.4 Kommuners resursfördelning
Ersättningsnivåer för skolors lokalhyror bör inte användas som budgettekniska åtgärder för att fylla hål i kommuners eller stadsdelsnämnders budget genom höga hyror i kommunalt ägda fastigheter. Ersättning för lokalhyror bör innefattas i skolpengen för mer transparens och jämnare villkor.
5.1.5 Generella statsbidrag istället för riktade statsbidrag
Idag innebär riktade statsbidrag att långsiktigheten i lyckade skolsatsningar urholkas. Samtidigt är de krångliga att ansöka om och huvudmännen är inte säkra på att få dem. Riktade statsbidrag bör därför avskaffas och ersättas med generella statsbidrag utan särskilda krav. De generella statsbidragen ska vid behov kunna riktas mot särskilda parametrar som socioekonomi och liknande.
5.1.6 Skolinspektionens uppdrag
För att garantera att utbildningen håller en jämn, likvärdig kvalitet över hela landet krävs en myndighet som inspekterar skolorna i landet med jämna mellanrum, denna myndighet är Skolinspektionen. Det ska högst gå tre år mellan att en skola inspekteras. Skolinspektionen ska granska kvaliteten i skolan och undervisningen, såväl styrdokument som psykisk och social lärandemiljö.
5.1.7 Skolinspektionens granskningar
Vid Skolinspektionens inspektioner ska fristående och kommunala skolor granskas på lika villkor. Om det upptäcks brister ska stora krav ställas på skolans huvudman att åtgärda dessa. Om bristerna inte åtgärdas så ska Skolinspektionen ha möjlighet att antingen stänga skolan eller driva den i egen regi under en övergångsperiod. Detta ska gälla såväl kommunala skolor som fristående.
5.1.8 Skolinspektionens granskning av betyg
Skolinspektionen ska ha betygsöverklaganden som ett ansvarsområde. Myndigheten ska granska elevens skäl till överklagan, lärarens skäl till betygssättning och göra en egen, objektiv bedömning av fallet. Det är också Skolinspektionen som ska ha möjlighet att dra tillbaka lärares legitimation om brister i yrkesutövandet finns.
5.1.9 Barn- och elevombudet
Ett viktigt arbete som Skolinspektionen har ansvar för är Barn- och elevombudet. Ansvaret är ytterst att ta tillvara på barn och elevers rättigheter. Att vissa anmälningar till BEO är felaktiga får aldrig bli ett skäl att urholka dess betydelse
5.2 Förskolan
Förskolan är ofta elevens första skolform. I förskolan utvecklas både språkliga och kognitiva färdigheter, såväl som sociala förmågor. Därför är det viktigt att förskolan respekteras som en skolform, med utbildad, behörig pedagogisk personal och en god pedagogisk kvalitet på förskoleverksamheten. En viktig del i att ha god kvalitet är barngruppernas storlek, men även inne- och utemiljöernas utformning spelar stor roll. Förskolans bredd av pedagogiska inriktningar är positiv och skapar förutsättningar för barn att utvecklas inom ramen för undervisningen.
5.2.1 Mer resurser till förskolan
Förskolan är en viktig utbildningsform för att lägga grunden för elevens fortsatta utveckling. Det är positivt att alla barn erbjuds plats på förskola. Staten borde också tillskjuta medel för att barn i socioekonomiskt svaga grupper ska kunna tilldelas fler timmar i förskolan.
5.2.2 Filosofi för barn
Genom att införliva verksamheten ”Filosofi för barn” redan i förskolan får barn bekanta sig med enkla filosofiska resonemang för att uppmuntra till kritiskt tänkande och reflektion. Detta för att ge barnen förutsättningar för en god skolgång.
5.2.3 Förskolans läroplan
Förskolans läroplan ska syfta till att utveckla barns intellektuella, sociala och emotionella förmågor. Förskolan ska även lära ut värderingar om demokrati, jämställdhet och acceptans. Viktigt är även att förskolans styrdokument tydliggör pedagogers och annan personals ansvar gällande likabehandling. Varje barns rätt till att utvecklas enligt sina egna förmågor ska vara tydliggjort i läroplanen, men också att inget barn i förskolan ska få bli särbehandlad.
5.2.4 Praktiknära forskning i förskolan
Likt grundskolan är det viktigt med den praktiknära forskningen i förskolan. Detta för att stärka förskolans vetenskaplighet och öka möjligheten till nya karriärmöjligheter för förskollärarna.
5.3 Grundskolan
En av de viktigaste samhällsinstitutionerna i Sverige är grundskolan. Grundskolan har ansvar att lära alla elever att läsa, skriva, räkna, resonera och reflektera. Samtidigt introducerar den elever till en bred kunskapsbas som omfattar ämnen som språk, matematik och naturvetenskap. Likaså främjar grundskolan social interaktion och samarbete. Genom att arbeta tillsammans med sina kamrater lär sig eleverna viktiga sociala färdigheter såsom kommunikation, empati och konfliktlösning. Detta skapar en inkluderande och respektfull skolmiljö där eleverna kan utveckla starka mellanmänskliga relationer och förståelse för olika perspektiv. Samtidigt är den starkt bidragande till elevernas personliga utveckling och självkänsla. Genom att erbjuda en trygg och stödjande miljö ger grundskolan eleverna möjlighet att upptäcka sina styrkor, intressen och passioner. Detta bidrar till att bygga upp självförtroende och motivation att fortsätta lära och utvecklas.
5.3.1 Läroplikt istället för skolplikt
Alla lär sig i olika takt och föredrar olika lärmetoder. Därför bör även skolans undervisning anpassas efter detta genom en mer kunskapsbaserad skola i Sverige som utgår från varje enskild elev. Därför bör dagens skolplikt reformeras till en läroplikt. Med läroplikt ska eleven kunna studera med olika elevgrupper i olika ämnen beroende på elevens kunskapsutveckling i ämnena, till skillnad från idag där elever i regel fördelas enligt ålder och individanpassningar sker oftast inom ramen för ordinarie klassundervisning.
5.3.2 Läropliktens innebörd
Läroplikt ska fortsatt innebära att en elev är inskriven på en skola och deltar i skolans undervisning. Eleven kan dock studera på annan plats om eleven så önskar och det inte finns pedagogiska, didaktiska eller kunskapsmässiga hinder för det. Skulle elevens kunskapsprogression hämmas av att eleven inte närvarar kan skolan fatta beslut om närvaroplikt. Skolan ska fortsatt ha tillsynsansvar över eleven.
5.3.3 Läroplikt och uppföljning
Inom ramen för läropliktssystemet ska lärare och elev upprätta en studieplan för eleven som ska följas upp minst en gång per termin. Även om möjligheten att upprätta en sådan studieplan finns idag begränsas den av skolpliktens ramar. Den individuella studieplanen kan exempelvis innehålla att undervisning sker över klassgränser och att eleven ges möjlighet att läsa ämnen i en annan takt än den annars skulle.
5.3.4 Läroplikten inträdande och frånträdande
Läroplikten innebär att alla elever börjar grundskolan tidigast vid fem års ålder och senast vid sju års ålder, om inte särskilda skäl föreligger. Eleven ska avsluta sin grundskoleutbildning beroende på när den uppnått den kunskap som krävs enligt styrdokumenten, dock senast vid arton års ålder. Elever som av olika skäl inte haft möjlighet att påbörja grundskolan innan sju års ålder ska påbörja grundskolan så snart som möjligt.
5.3.5 Ett extra skolår före läropliktens införande
Fram till skolplikten ersatts av en läroplikt bör ett frivilligt extra år i grundskolan enligt dansk modell införas. Det extra året ska ge de elever som behöver ett ytterligare år i grundskolan möjlighet att läsa färdigt grundskolan, utan att behöva gå om grundskolans sista ordinarie år. Det frivilliga extra året ska kunna läsas i en annan kommun än den eleven bor i. På så sätt ges möjligheter för fler elever, under en övergångsperiod, att läsa grundskolan i sin egen takt.
5.3.6 Rättssäker betygssättning
För att betyg ska bli så jämförbara och rättssäkra som möjligt krävs att betygskriterierna är tydliga för både elever och lärare och att eventuella risker för subjektivitet elimineras i största möjliga mån. Därför är det viktigt att den som sätter betyg har både utbildning inom sitt ämne och inom betygssättning och bedömning. Enbart en behörig, legitimerad lärare ska ha rätt att sätta betyg.
5.3.7 Betygsålder och omdömen över betyg
Forskning visar att omdömen är viktigare än betyg. Det är därför viktigt att skolan jobbar formativt med omdömen, det vill säga att läraren förklarar för elever via feedback och feedforward vad eleven gör bra och behöver utveckla för att nå sin fulla potential. Betyg bör sättas tidigast i åttonde klass så länge skolplikten är oförändrad. Införs läroplikt ska betyg sättas när eleven uppnått motsvarande nivå.
5.3.8 Överklagbara betyg
Betygssättning är myndighetsutövning och kan komma att påverka en elev resten av livet. Det är viktigt att det finns tydliga statliga styrdokument för hur betyg ska sättas och på vilka grunder. Idag är betyg ett av få myndighetsbeslut som inte kan överklagas. Det är inte värdigt en rättssäker demokrati, utan möjligheten till betygsöverklagan bör införas för slutbetyg.
5.3.9 Betygs värdering vid gymnasieansökan
I strävan efter att relevant kompetens främjas borde betyg värderas olika beroende på deras relevans vid ansökan till gymnasiet, exempelvis att matematik väger mer än slöjd i ansökan till det naturvetenskapliga programmet. Detta skulle kunna verkställas genom att betyg delas in i tre grupper - programspecifika ämnen, gymnasiegemensamma ämnen och ickeprogramspecifika ämnen - där de respektive grupp värderas olika.
5.3.10 Internationellt jämförbara betyg
Betygsskalan ska vara så internationellt jämförbar som möjligt. Detta för att underlätta för exempelvis utlandsstudier. Konverteringen av betyg från IB-utbildningar till det svenska betygssystemet måste också bli mer rättvis.
5.3.11 Fortbildning inom betyg och bedömning
Lärarna ska själva äga betygssättning och bedömning inom ramen för sin profession. Det är viktigt att lärare kontinuerligt fortbildas inom betyg och bedömning eftersom forskning på området utvecklas fortlöpande. På så sätt kan kvaliteten vara så god som möjligt. Rektor ska fortsatt inte tillåtas påverka lärares betygssättning och föräldrars påverkansförsök måste motverkas.
5.3.12 Förändrade estetiska ämnen
De estetiska ämnena är viktiga för skolans undervisning, samtidigt som ämnenas roll i skolan måste förtydligas. Genom att göra om de estetiska ämnena bild, musik, hemkunskap och slöjd i grundskolans sista år till blockindelade färdighetsämnen som eleverna får välja fritt mellan kan även mer tid frigöras till annan undervisning.
5.3.13 Förändrade NO- och SO-ämnen
Genom att slopa blockindelningen av de samhällsorienterande och naturorienterande ämnena skulle dessa läsas separat skulle fokuset stärkas på de enskilda ämnena. För att ytterligare stärka fysik- och teknikundervisningen bör de ämnena slås ihop. Dessutom bör demokrati och samhällsfrågor betonas starkare inom de samhällsvetenskapliga ämnena, samtidigt som informationssäkerhet borde integreras i samhällskunskapen eftersom bristande kunskap om informationssäkerhet är en risk för människor och samhället.
5.3.14 Läsning i skolan
För de flesta elever sker kunskapsinhämtandet genom läsning. Forskning visar att det är oerhört viktigt för barns utveckling att både få läsa själva och att få lyssna på andra läsa högt. Därför är det viktigt att prioritera litteratur högt i förskolan och lågstadiet, framför allt för unga killar hos vilka läsning ofta är eftersatt och som kan få negativa effekter på hela skolgången. Därför är det viktigt att utveckla läskunnigheten hos elever tidigt under skolgången och ge stöd till de elever som har lässvårigheter.
5.3.15 Litterär kanon
För att skapa läslust är det avgörande med tillgång till kvalitativ skönlitteratur samt utbildad personal som kan tillhandahålla denna. För detta skulle en litterär kanon, som baseras på kriterier och genrer och inte detaljstyr fördefinierade titlar, vara av stort värde.
5.3.16 Fysisk rörelse under skoldagen
För att stärka kunskapsresultaten bör alla elever i grundskolan erbjudas någon form av fysisk rörelse varje dag. Meningsfulla och planerade rastaktiviteter bidrar till ökad studiero och mindre konflikter i klassrummet.
5.3.17 Entreprenörskap i skolan
Elever ska uppmuntras att ta egna initiativ, engagera sig i skolans utveckling och lära sig att ta eget ansvar. En del i detta är att entreprenörskap ska ses som en naturlig del av undervisningen. Genom det kan förmågor att ta eget ansvar och få utlopp för sin kreativitet, stödjas vilket berikar och utvecklar vårt samhälle.
5.3.18 Lovskola
Idag lämnar alltför många elever grundskolans årskurser med ofullständiga kunskaper. För att motverka det borde alla elever erbjudas att studera under sommarlovet, så kallad sommarskola. Under denna tid ska eleven kunna arbeta med det eller de ämnen som den ej är godkänd i. Även lovskola under läsårets andra lovtillfällen för elever som behöver det är viktiga.
5.3.19 Fjärr- och distansundervisning
En stor utmaning som många kommuner står inför är nedläggningar av mindre skolor på landsbygden. För att öka möjligheten att kunna bo kvar på landsbygden är möjligheten till fjärrundervisningen som ett avgörande verktyg. Exempelvis med lektioner på internet, men med kontinuerliga besök av lärare. Distansundervisning bör dock enbart ske i undantagsfall för elever som ännu inte uppnått sjätte klass eller motsvarande i ett läropliktssystem. Fjärrundervisningen är även ett verktyg att kunna möta den lärarbrist som uppstått.
5.3.20 Hemundervisning i vissa fall
Om en elev anser sig själv, eller av sin lärare, ha behov av hemundervisning så ska det kunna beviljas. En vårdnadshavares önskemål ska inte kunna leda till beviljande och religiösa och kulturella grunder ska inte tillåtas vara skäl för att en elev ska kunna beviljas hemundervisning. Beslut om hemundervisning ska omprövas vid varje terminsstart. Om en annan myndighet lyfter oro ska hemundervisningen omedelbart upphöra.
5.3.21 Hemundervisningens begränsningar
Under hemundervisningens gång ska eleven regelbundet få besök av behöriga lärare. Eleven ska fortsatt vara inskriven på en skola, och det ska vara den pedagogiska personalen som har huvudansvaret för elevens undervisning för att garantera så hög kvalitet som möjligt. I de fall där hemundervisning beviljas är det viktigt att skolan där eleven är inskriven, och dess huvudman, med jämna mellanrum följer upp så eleven får fullgod undervisning och att beviljandet gjorts på objektiva grunder.
5.3.22 Skolskjuts
Varje familj och individs rätt att välja skola måste gå före kommunens bekvämlighet, oavsett om familjen valt en annan skola av praktiska eller sociala skäl, eller grundat på skolans inriktning och pedagogik. Därför bör skolskjuts eller busskort erbjudas alla elever för att de ska kunna ta sig till den skola de valt inom hemkommunen oavsett om det är en kommunal eller fristående skola, förutsatt att avståndet kräver detta.
5.4 Gymnasieskolan
Gymnasieskolan utgör en avgörande och övergångsperiod i ungas liv, där de förbereder sig för framtiden och utforskar olika vägar för personlig och professionell utveckling. Gymnasieskolan ska ge eleverna möjlighet att specialisera sig och följa sina intressen på en djupare nivå. Genom ett brett utbud av studieinriktningar och kurser kan eleverna utforska olika ämnesområden och identifiera vad som engagerar dem mest.Eleverna får mer frihet och ansvar över sina studier, vilket hjälper dem att utveckla goda studievanor, självdisciplin och tidsplanering. Det skapar en övergripande känsla av mognad och förbereder dem för utmaningar som de kommer att stöta på i högre utbildning och arbetslivet.
5.4.1 En flexibel gymnasieskola
Gymnasieskolan behöver bli mer flexibel än dagens och elevens lärande ska stå i centrum. Gymnasieskolan ska inte vara obligatorisk och varje skola ska själva kunna bestämma, i samråd med elever, under vilka lektioner som det ska råda närvaroplikt. Kravet på en treårig gymnasieskola bör slopas. Elever ska istället inom rimliga tidsramar avsluta sina studier i egen takt, dock längst fem år.
5.4.2 Gymnasieskolans utformning
Eleverna själva bör i högre grad få välja kurser och anpassa sin utbildning än i dagens gymnasieskola. Basen ska vara ett antal för alla gemensamma ämnen som svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik, historia, samhällskunskap, naturkunskap samt idrott och hälsa. De kurserna ska omfatta 100 gymnasiepoäng var och ska utgöra runt en tredjedel av utbildningen. Därutöver ska ytterligare en tredjedel vara specifika ämnen för elevens program. Den valbara delen ska vara 900 gymnasiepoäng. Den övre gränsen för hur många gymnasiepoäng som en elev ska kunna ta inom en examen borde slopas, men den ska omfatta minst 2500 gymnasiepoäng.
5.4.3 Praktiska kurser för samtliga elever
I dagsläget är utbudet av valbara teoretiska kurser stort, medan det är mer bristfälligt när det kommer till de praktiska kurserna. Därför bör skolhuvudmän se över möjligheten att tillgängliggöra praktiska kurser för samtliga elever i hela gymnasieskolan.
5.4.4 Treterminssystem
I dagsläget är olika skolors möjlighet att själva bestämma över antal terminer och lov för begränsat. Att tillämpa två- eller treterminssystem har sina för- och nackdelar och det bör därför finnas större flexibilitet för skolor att själva utforma sitt läsår och användas som konkurrensfördel. Ett treterminssystem skulle exempelvis kunna utformas med ett kortare sommarlov och något längre lov på hösten och våren.
5.4.5 Opt-out högskolebehörighet på yrkesprogram
Elever som inte vill studera vidare ska kunna anpassa sin utbildning efter det, men elever på yrkesprogram ska också kunna studera vidare. Därför ska samtliga yrkesförberedande program ge grundläggande högskolebehörighet, men att detta kompletteras med ett opt-out-system. Det skulle möjliggöra för elever på yrkesprogram att både vara behöriga till högre utbildning och skapa valmöjligheter för elever att inte studera vidare.
5.4.6 Studie- och yrkesvägledning i gymnasieskolan
För att en mer flexibel gymnasieskola ska vara framgångsrik krävs en högkvalitativ studie- och yrkesvägledning som stödjer eleverna i informerade och välgrundade val under gymnasieutbildningens gång.
5.4.7 Antagning till gymnasieskolan
Dagens system med meritpoäng i språk och matematik minskar elevers incitament att läsa de kurser som eleven faktiskt vill läsa, samtidigt som antagningssystemet blir otydligt. Därför bör systemet med meritpoäng på gymnasieskolan avskaffas. Istället ska lärosäten få vikta betyg, där olika betyg får olika stor betydelse baserat på deras relevans för den valda utbildningen.
5.4.8 Riksintag till gymnasieskolan
Det är viktigt att varje elev får göra ett fritt och eget val till gymnasieskolan. En elev ska själv avgöra var i landet den vill läsa på gymnasiet. Detta kan bäst tillgodoses genom att riksintag ska gälla för samtliga utbildningsenheter. Det skapar i sin tur möjlighet för jämförbarhet och konkurrens mellan aktörer, vilket leder till bättre kvalitet. För elever som av olika anledningar kräver extra resurser skall det gå att söka ett utökat bidrag.
5.4.9 Individbaserat lärande och studietakt
Det är viktigt att skolor använder sig av olika pedagogiska metoder för att tillgodose elevers individuella förutsättningar för lärande. Ett mer individbaserat lärande kan komma att resultera i att elever lär mer för livet, men också att de kan avsluta sina studier tidigare. Kurser ska kunna tenteras av gratis under gymnasietiden, för att kunna tillägna sig fler poäng och betyg.
5.4.10 Samarbete med näringslivet och APL
Ett nära samarbete mellan gymnasiet och näringslivet skapar bättre förutsättningar för att elever får de kunskaper de behöver i arbetslivet. Arbetsplatsförlagt lärande är därför en viktig del i gymnasieutbildningen och ska i största möjliga mån erbjudas under utbildningen.
5.4.11 Genusvetenskap i gymnasieskolan
Genusvetenskap ska finnas som en valbar kurs i gymnasieskolan. Detta eftersom det ger eleverna möjlighet att fördjupa sin förståelse för kön, maktstrukturer och jämställdhet i samhället. Genusvetenskap utmanar traditionella könsmönster och normer, främjar kritiskt tänkande och ökar medvetenheten om ojämlikheter.
5.4.12 Slutföra gymnasieskolan på komvux
För att kunna slutföra gymnasiet i efterhand om något har avbrutit ens studier är det viktigt att det även går att läsa in motsvarande kunskaper i den kommunala vuxenutbildningen.
5.4.13 Källkritik och fokus på förmågor
I en tid med konkurrens och teknisk utveckling är det avgörande att kunna ställa om snabbt. Därför bör gymnasieskolan lägga stor vikt på att lära ut olika förmågor i kombination med faktakunskaper. Såsom att analysera eller kritiskt granska sin omvärld, exempelvis genom att kritisera sina egna läromedel. Därför behöver läromedlen innehålla källreferenser som går att källkritiskt granska. Då kan elever praktisera källkritik i den löpande undervisningen.
5.4.14 Mer lärlingsutbildning
Det borde vara en självklarhet att det ska finnas stora möjligheter till lärlingsutbildningar i Sverige och att gymnasieutbildningarna i högre grad ska kunna innehålla lärlingsutbildningar. Eleverna får således en utbildning som förenar teori med praktik i skolmiljö och arbetsliv.
5.4.15 Förutsättningar för lärlingsutbildning
Undervisningens upplägg på lärlingsutbildningen bör vara flexibelt och anpassat efter rådande förhållanden och behov. Små företag har en stor betydelse för jobbskapandet och det är viktigt att dessa ges goda möjligheter att ta emot lärlingar. Skolpengen ska även kunna tilldelas lärlingsutbildningar som inte ger högskolekompetens men däremot tillräcklig yrkeskompetens på kortare tid än tre år.
5.4.16 Examinationer inom lärlingsutbildning
För lärlingsutbildningar är inte alltid teoretiska examinationer det bästa sättet att klargöra en uppnådd kunskapsnivå. Det bör finnas fler examinationsformer för att säkerställa både elevens kunskap i ett ämne, men också för att säkerställa en utlovad yrkeskompetens. Sådana examinationer kan exempelvis utföras genom praktiskt utformade gesällprov och mästarbrev.
5.4.17 Ungdomsförbund på skolorna
En del av skolans demokratiuppdrag är att kunna presentera hur politiker vill förändra samhället och därför bör skolor ta emot politiska partier och dess ungdomsförbund.
5.5 En god, kvalitativ och likvärdig utbildning
Grunden till en bra skola är en god, kvalitativ och likvärdig utbildning där eleven ges grundläggande kunskaper och förmågor men där eleverna också lär sig för livet genom bildning och socialisering, oavsett skola som eleven går på. Däremot minskar likvärdigheten mellan skolor idag och alla elever får därför inte samma förutsättningar till frihet. Genom en god skola kan sociala klyftor minska och den sociala rörligheten stärkas.
En viktig del för en kvalitativ utbildning är att elever och föräldrar har rätt att välja den skola som passar deras önskemål och behov bäst. Valfriheten stärker individen, berikar den och ger individen ägandeskap över sitt liv. Valfriheten skapar också, i rätt skepnad, incitament till ständiga kvalitetshöjningar och förbättringar inom skolan, vilket i slutändan gynnar eleverna. Därför ska vi gemensamt garantera och finansiera utbildning för alla Sveriges barn och ungdomar och ser positivt på fristående aktörer.
5.5.1 Skolsegregation
Skolsegregationen utgör en allvarlig likvärdighetsutmaning för svensk skola. Skillnaderna mellan skolor runt om i landet växer starkare, vilket bland annat har kritiserats av OECD. Därför bör resursfördelningen till skolan ses över och ge skolor i socioekonomiskt utsatta områden mer resurser. En viktig del i detta är att kontinuerligt utvärdera resultaten av detta för att få så goda resultat som möjligt.
5.5.2 Långsiktigt arbete mot skolsegregation
För att långsiktigt motverka skolsegregationen bör Skolinspektionen få i uppdrag att undersöka den socioekonomiska elevsammansättningen vid inspektionerna och att skolans huvudman ska vara skyldiga att ha en plan med åtgärder för att komma till rätta med segregationens effekter. Kommunerna måste i sin översiktsplanering aktivt arbeta mot boendesegregering, som är den viktigaste orsaken till skolsegregationen.
5.5.3 Statligt övertagande för att möta skolsegregation
Staten ska kunna ta särskilt ansvar för skolor som inte uppnår en gymnasiebehörighet som motsvarar snittet i övriga kommunen. Huvudmannaskapet ska i dessa fall inte övergå till staten, men staten ska under en övergångsperiod om tre år gå in för att stödja skolan resursmässigt för att vända utvecklingen, bland annat genom att en särskilt skicklig skolledare förordnas till skolan. Vänds inte utvecklingen ska skolan kunna läggas ned.
5.5.4 Kvalitetskrav på alla skolor
Såväl kommunala skolor som friskolor ska arbeta mot samma kvalitetskrav. Skolorna ska även vara tvungna att följa de statliga riktlinjerna gällande antalet undervisningstimmar. Följer inte skolorna de krav som ställts upp ska de inte tillåtas ta ut vinst ur skolan. Fortsätter bristerna ska skolorna kunna stängas av Skolinspektionen, alternativt kommunaliseras.
5.5.5 Offentlighetsprincipen och regelverk för friskolor
För oss är skolans kvalitet, den ökande variationen av undervisningsformer och pedagogiska inriktningar viktigare än vem som driver skolan. En friskola ska arbeta under samma regelverk som en kommunal skola, med den enda skillnaden att ett företag, kooperativ eller förening är huvudman för verksamheten i stället för kommunen. Därför ska friskolor också omfattas av offentlighetsprincipen.
5.5.6 Skolval, urval till skolor och skolsegregation
Ansökan till skolor ska ske genom ett obligatoriskt, och för alla huvudmän gemensamt, skolval i samtliga kommuner som ska ske samtidigt. Vidare bör valet av urvalsmetod till grundskolor decentraliseras till huvudmannen, med tillsyn av Skolinspektionen. Där det finns en platsbrist ska platserna till den valda skolan lottas ut mellan de barn som befinner sig i kön. På så sätt kan skolsegregationen motverkas samtidigt som det fria skolvalet värnas.
5.5.7 Skolpengen
Idag finansieras friskolor och kommunala skolor av en kommunal skolpeng, som är lika stor för alla huvudmän. Däremot har kommunalt drivna skolor ett utbudsansvar, alltså det yttersta ansvaret för att säkerställa att alla barn och elever får en skolplats; ett ansvar som friskolor inte har. Därför borde beslutet om att kunna differentiera skolpengen decentraliseras till kommunen, i de fall då det finns tydliga ekonomiska beräkningar som stödjer detta.
5.5.8 Konfessionella friskolor
Konfessionella friskolor ska fortsatt tillåtas men kvalitetssäkras tydligare. Bland annat ska krav ställas vid bildandet att skolan förbinder sig, genom en skriftlig försäkran från ägare och ledning, att agera efter den svenska skolans gemensamma värdegrund. Efterföljs inte detta ska skolorna kunna stängas omgående.
5.5.9 Insyn i och påverkan på skolans kvalitetsarbete
För att skapa en god och kvalitativ utbildning måste elever och vårdnadshavare ges insyn och påverkansmöjligheter i skolans kvalitetsarbete. Enbart när skolans samtliga aktörer är med och diskuterar skolans kvalitet och syften blir arbetet lyckat.
5.5.10 Kvalitetsredovisningar och det fria skolvalet
Kvalitetsredovisningar är viktiga när det kommer till det fria skolvalet. Med dessa som grund kan elever och vårdnadshavare göra välinformerade skolval. Dock får inte frågan om kvalitet bli en anledning att ge mer administration till lärarkåren. Varje huvudman, kommunerna och staten, måste kontinuerligt utvärdera om kvalitetsmätningarna bidrar till den effekt som önskas och om det leder till onödig administration för skolans personal.
5.5.11 Nationella prov
Nationella prov kan fungera som kvalitetsmätare i skolan och ska inte bara vara ett sätt att läsa av elevernas kunskapsnivå, utan den kan göra det möjligt att se var man ska sätta in extra resurser för att stötta elever. I klasser med övervägande dåliga resultat bör man se över om läraren i det aktuella ämnet behöver kompletterande utbildning eller andra resurser för att kunna utveckla sin undervisning. De nationella proven ska rättas externt och ska enbart vara betygsgrundande om läraren anser det lämpligt. Därför bör kravet i skollagen på att använda nationella provet som betygsunderlag strykas.
5.5.12 Nej till ordningsomdömen
Det kan inte vara statens rätt eller roll att avgöra vad som är gott beteende och inte. Ett betyg eller omdöme i ordning vore därför fel väg att gå eftersom det skulle bygga på lärarens subjektiva känsla och kan till och med riskera att skada arbetet med att få eleven att ändra sitt beteende. Dessutom skulle det bara tillföra en ökad administrativ börda på en redan alldeles ansträngd yrkesgrupp.
5.5.13 Anpassad grund- och gymnasieskola
Den anpassade grundskolan och den anpassade gymnasieskolan behöver reformeras för att öka elevernas möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. Detta genom att höja kvaliteten på utbildningen så de nationella kunskapsmålen nås och öka elevens självbestämmande inför framtiden.
5.5.14 Teckenspråk och specialskolan
American Sign Language har globalt vuxit sig starkare som utbildningsspråk för högre studier på teckenspråk. Sverige borde utveckla dövstudierna genom att kombinera studier i American Sign Language och engelska inom specialskolan för att underlätta för våra döva studenter i Sverige att kunna studera utomlands.
5.5.15 Skolors profileringar och inriktningar
Det finns många olika vägar för att tillgodogöra sig kunskap och alla människor har olika förutsättningar för det. Därför måste skolan kunna erbjuda flera olika alternativ, exempelvis genom att profilera sig och utforma utbildningen inom särskilda ämnen, inriktningar och pedagogiker efter särskilda förutsättningar och önskemål. Detta skapar en mångfald i skolan samtidigt som den anpassas för fler.
5.5.16 Elevers inflytande
Skollagens och styrdokumentens målsättningar om att elever ska ha möjlighet att påverka sin skolgång måste respekteras. I olika ämnen passar fördjupning och flexibilitet bättre än i andra. Det är dock eftersträvansvärt att elevers möjlighet att ha inflytande över sin skolgång stärks i samarbete med läraren.
5.5.17 Elevers föreningsfrihet
Elevers föreningsfrihet och rätt att organisera sig i fristående elevkårer och elevråd är viktig. Detta då skoltiden blir mer givande genom föreningarnas olika aktiviteter men också för att elever, likt studenter i studentkårer, ska kunna opinionsbilda och kritisera skolledningen med juridisk uppbackning.
5.5.18 Elevdemokrati
Redan i skolan ska eleverna kunna praktisera demokratin och påverka undervisningen och skolmiljön. Det borde vara självklart att elever ska ha inflytande över sin skolgång och får möjlighet att påverka presentationsmetoder och innehåll i den mån det är möjligt. För att elevdemokratin ska fungera bör lärare, skolledning och elever få utbildning i vilka rättigheter och skyldigheter som elever, lärare och skolledning har gentemot varandra. Detta ska också ingå i lärarutbildningen.
5.5.19 Elevers forum för påverkan
Det är viktigt att skolor har forum där elever får insyn och påverkansmöjlighet i skolans verksamhet. Därför bör klass- och/eller elevråd eller liknande finnas på varje skola och elevers möjligheter till påverkan ska granskas i samband med Skolinspektionens inspektioner.
5.5.20 Opartisk och neutral undervisning
Det är oerhört viktigt med opartisk undervisning. Lärare bör därför inte öppet uttrycka politiska åsikter inom ramen för sin yrkesutövning. Likaså ska den svenska skolan vara neutral inför religion. Därför bör skrivelserna om kristen etik strykas ur läroplanerna. Det är däremot viktigt att skolans värdegrund fortsatt vilar på tanken om alla människors lika rätt och värde.
5.5.21 Likvärdighet och skolans styrdokument
För att säkra en likvärdig utbildning i hela landet ska ansvaret för läroplaner, ämnesplaner och kursplaner förbli nationella. Likvärdigt behöver dock inte innebära likadant. Varje lärare ska ha makten att anpassa undervisningen efter varje elevgrupp och varje enskild elev. Därför måste styrdokumenten erbjuda viss flexibilitet. För att öka likvärdigheten i undervisningen är det positivt med samarbete inom lärarkåren, exempelvis inom skolornas arbetslag eller lärargrupper i kommunerna.
5.5.22 Undervisning på alla elevers villkor
Det är viktigt att skolan tar i beaktande att alla är olika och står för olika värden. Ett exempel på detta är att en elev inte ska kunna bli tvingad att tillaga saker som eleven inte vill, exempelvis fläskkött, under hemkunskapsundervisningen.
5.5.23 Skolmåltider
Med näringsriktig mat kan elever ta till sig den kunskap och utveckling som skolan ger. Samtliga grund- och gymnasieskolor ska därför erbjudas kostnadsfri, näringsriktig och klimatsmart lunch till alla elever. Skolan behöver erbjuda fullgott alternativ med växtbaserad kost till de elever som behöver det och ska erbjuda kost till personer med kostpreferenser som baseras på religionstillhörighet eller allergier. Det är av yttersta vikt att skolor följer Livsmedelsverket riktlinjer om skolmat.
5.6 En skol- och lärandemiljö för alla elever
En välfungerande skol- och lärandemiljö är av grundläggande betydelse för elevernas inlärning, välbefinnande och framtida framgångar. Alla elever har rätt till en skol- och lärandemiljö som främjar deras utbildning. Och varje enskild elev har rätt till det stöd och den hjälp som krävs för att klara av skolan. För det är när varje individ kan delta i och dra nytta av utbildningen på lika villkor som elever utvecklas och samhället blir starkare. Det är en fundamental rättvisefråga att alla elever får rätt förutsättningar i sin skolgång.
Genom att erbjuda regelbundna hälsokontroller och hälsofrämjande insatser kan skolor identifiera och hantera hälsoproblem i ett tidigt skede. Inte bara för att stödja elevernas hälsa utan också för deras delaktighet i undervisningen. Varje elev är i sin tur unik och har olika inlärningsbehov, varför det är viktigt att skapa en inkluderande miljö där alla kan trivas och utvecklas. Genom att upptäcka och tillgodose elevernas individuella behov kan skolor säkerställa att ingen lämnas efter och att alla har möjlighet att nå sina mål. Tidigt stöd kan också förhindra att allvarliga utmaningar dyker upp senare i skolgången eller livet.
5.6.1 Tillgången till elevhälsa
Skollagen bör ställa krav på att alla elever ska ha tillgång till en kvalitativ elevhälsa. Det ska finnas tillgång till skolsköterska, kurator och psykolog samt vid behov även skolläkare, socionom och arbetsterapeut. Ett elevhälsoteam ska finnas på varje skola bestående av kurator eller skolpsykolog, skolsköterska, specialpedagog och speciallärare för att förbättra den fysiska och psykiska hälsan på skolan samt stödja elever och lärare vid behov i studierna. Skolinspektionen ska granska att detta efterföljs och viten ska utdömas om det inte efterlevs.
5.6.2 Elevhälsokonferenser
I den senare delen av utbildningen ska varje elev och lärare ha möjlighet att närsomhelst kalla till en elevhälsokonferens gällande den enskilda elevens skolsituation. På konferensen bör rektor, elevens handledare, speciallärare/specialpedagog, kurator, omyndig elevs vårdnadshavare samt eleven själv närvara. Detta för att stärka elevens trygghet, skolsituation och hälsa.
5.6.3 Förebyggande av psykisk ohälsa
Skolan måste spela en aktiv roll när det kommer till att förebygga psykisk ohälsa hos unga. Därför måste det finnas en bra skolhälsovård som finns tillgänglig i ungas vardag. I det arbetet är det också viktigt att öka samordningen mellan gymnasieskolor, barn- och ungdomspsykiatrin och ungdomsmottagningar.
5.6.4 Obligatoriska psykiska hälsokontroller
Genom att unga kallas till en psykisk hälsokontroll en gång per år hos skolhälsovården kan psykisk ohälsa upptäckas och rätt åtgärder sättas in tidigt för ungdomar i behov av det. Det skulle vara en viktig del att skolhälsovårdens förebyggande arbete
5.6.5 Maxtak för antal elever per kurator eller skolpsykolog
Statliga riktlinjer för ett maxtak gällande antalet elever per kurator eller skolpsykolog behöver tas fram för att sedan efterföljas av alla skolans huvudmän.
5.6.6 Elevers arbetsmiljö
Det är viktigt att skolan respekteras som elevernas arbetsplats. Utbildningsmiljön måste därför likställas som arbetsmiljö och därför behövs en anpassad variant av arbetsmiljölagstiftningen för skolan. Denna ska reglera elevernas rätt till en god skolmiljö som inbjuder till kunskapssökande och såväl enskilt arbete som samarbete. Det är viktigt med vuxna närvarande under raster och i matsalen.
5.6.7 Elevers inflytande i arbetsmiljön och elevskyddsombud
Det är viktigt att öka elevers möjlighet att påverka sin arbetsmiljö genom lokala elevråd eller skolstyrelser. Det är viktigt att det ställs högre krav på skolornas huvudmän att respektera och åtgärda klagomål på elevernas studiemiljö. Därför är det också viktigt att varje skola har elevskyddsombud som representerar eleverna i arbetsmiljöarbetet.
5.6.8 Lärares tillsynsplikt
Det är viktigt att både garantera elevers trygghet i skolan och att göra det tydligt för lärare vilka skyldigheter respektive rättigheter som förväntas av dem. Detta genom att lagstadga lärarnas tillsynsplikt samt att förtydliga i skollagen vilka befogenheter lärarna har vid ingripande vid olika situationer i skolmiljöer.
5.6.9 Lärarens roll i klassrummet
För att en god undervisning ska kunna råda måste lärare arbeta respektfullt och relationsskapande med sina elever. Lärare som har goda relationer med eleverna har lättare att få ordning i klassrummet. Forskning visar att det är ömsesidighet som skapar goda lärandemiljöer. Därför är det viktigt att lärare arbetar med olika arbetssätt för detta. Detta ska dock inte missförstås som vänskap. Lärare är fortfarande en auktoritet i klassrummet, men får aldrig bli auktoritär.
5.6.10 Likabehandlingsplanen
Samtliga skolor borde upprätta likabehandlingsplaner, som även innefattar eleverna, på samma sätt som det görs på arbetsplatser. En sådan plan ger skolan förutsättningar att utvecklas till en jämlik institution. Att detta efterlevs måste kontrolleras av Skolinspektionen och viten ska utdömas om det inte efterlevs.
5.6.11 Skolans ansvar vid mobbning
Skolans värdegrund är tydlig med att den svenska skolan vilar på principen om alla människors lika rättigheter och värde. Därför måste det tas krafttag mot mobbning och kränkningar i skolan. Det måste tydligt framgå i skollagen att lärare och övrig skolpersonal som upptäcker kränkningar eller mobbning har en skyldighet att vidta omedelbara åtgärder. Det ska även finnas en skyldighet att informera vårdnadshavare om eleven är omyndig, samt rektor.
5.6.12 Konsekvenser vid mobbning
Det ska råda nolltolerans mot våld, hot, kränkningar, mobbning och diskriminering i skolan. Förekommer detta ska det polisanmälas och eleven ska avvisas och vid behov stängas av. Mobbning bör likställas med misshandel och Polisen måste ta anmälningarna på större allvar. Skolinspektionen måste även ta anmälningar om att detta inte efterlevs på större allvar.
5.6.13 Lärares verktyg mot mobbning
Mobbning och psykisk ohälsa skapar oerhört mycket lidande för de berörda. Lärare måste få de verktyg som krävs för att upptäcka och motverka dessa problem. Lärarutbildningen behöver därför innehålla en obligatorisk utbildningsvetenskaplig kärnkurs av hög kvalitet som innehåller grundläggande kunskaper om mobbning och psykisk ohälsa samt hur det förebyggs och stoppas. Dessutom ska lärare kontinuerligt erbjudas fortbildning inom mobbning och psykisk ohälsa.
5.6.14 Individintegrering och särskilda undervisningsgrupper
För elever med psykiska eller fysiska funktionsnedsättningar ska den enskildes önskemål och behov vara i fokus. Det ska finnas möjlighet både till individintegrering och att få sin undervisning i särskilda undervisningsgrupper.
5.6.15 Rätt till särskilt stöd
Alla elever ska ha möjlighet att klara skolan och elever i behov av särskilt stöd ska ha rätt till extra resurser i sin skolgång. Skolan har en skyldighet att tidigt sätta in extra stöd och resurser till de elever som är i behov av det för att inte problemen ska följa med längre upp i skolgången. Det är viktigt att detta förtydligas i skollagen och att huvudmannen ska kunna bli skadeståndsskyldig om kravet inte efterlevs.
5.6.16 Det förebyggande arbetet till särskilt stöd
Det är viktigt med en väl fungerande skolhälsovård som arbetar proaktivt och förebygger problem. Likaså måste köerna till utredningar för olika former av diagnoser kortas för att elever ska kunna få rätt stöd i tid.
5.6.17 Skolans arbete med särskilt stöd
Det är viktigt att lärare kontinuerligt fortbildas dels i att upptäcka att en elev behöver stöd,dels i hur läraren ska hantera olika former av behov och stöd för att hjälpa eleven i den direkta undervisningen. Dessutom är det viktigt att skolorna har tillgängliga specialpedagoger som kan stötta upp där det behövs, både gentemot lärarna i givna undervisningssituationer, men även mot berörda elever.
5.6.18 Elevassistent vid byte av skola
Elever som bedöms ha behov av elevassistent ska tilldelas sådan och ska få behålla rätten till sådan även om eleven byter skola. Enbart då kan alla elever ha samma möjlighet till ett fritt skolval. För att uppnå ett verkligt fritt skolval får ingen skola heller neka en elev att börja på skolan baserat på elevens behov av extra stöd och resurser.
5.6.19 Särbegåvade elever
En grupp som råkar illa ut i skolan är särbegåvade elever. Trots sin förmåga att förstå och lära sig mer och snabbare än vad läroplanen är utformad efter, faller ofta dessa elever mellan stolarna. Särbegåvade elever behöver mer stöd från skolan för att tillfredsställa sina behov. Första steget är att identifiera särbegåvning varför information och utbildning om särbegåvning bör tillhandahållas i lärarutbildningen. Med individuella studieplaner och identifiering kan skolan ge mer stöd till den särbegåvade eleven.
5.7 Jämställdhet i skolan
Att arbeta med jämställdhet i skolan är avgörande för att skapa en rättvis och inkluderande utbildningsmiljö. Det skapar utrymme till att bryta stereotyper, öka självkänslan och inspirera till lika deltagande och möjligheter för alla. Genom att utmana könsspecifika förväntningar och bryta ned hinder inspireras eleverna till att följa sina passioner och sträva efter framgång, oavsett kön. Detta skapar inte bara en mer jämställd värld utan också en mer dynamisk och produktiv samhällsstruktur som främjar både individens och samhällets bästa.
5.7.1 Jämställdhetsarbete under hela skolgången
Skolan bär ett ansvar i att arbeta med jämställdhet i klassrummet. Det bästa sättet att göra det på är att tidigt medvetet motverka att tjejer och killar behandlas olika. All personal i förskola och skola bör vara utbildade för att inte särbehandla barn på grund av deras kön.
5.7.2 Normkritik och genusperspektiv i skolan
För att skapa ett jämställt samhälle krävs det att skolans alla nivåer medvetet arbetar för att inte förstärka dagens ojämställda samhälle. Redan i förskolan ska ett medvetet normkritiskt arbete genomsyra verksamheten för att bryta könsroller och skapa lika förutsättningar för alla barn att växa upp som fria och likvärdiga individer.
5.7.3 Ett jämställdhetslyft inom skolan
Det behövs ett jämställdhetslyft inom den svenska skolan. Kommuner bör tillföras statliga medel för att kunna fortbilda skolledare och lärare inom jämställdhetsområdet. Skolinspektionen bör få i uppdrag att granska skolans verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv.
5.7.4 En rättvist historiebeskrivning
Genom historien har män de facto varit överrepresenterade på ledande positioner men starka, ledande kvinnor saknas inte. Undervisningen ska inte osynliggöra historiska aktörer baserat på deras kön utan välja vilka aktörer de lyfter fram baserat på deras påverkan på historien och samhället. Dessutom borde undervisningen tydligare lyfta fram de könsroller och levnadsförhållanden som präglat olika historiska epoker.
5.7.5 Skillnader i studieresultat mellan kön
Idag uppnår färre killar än tjejer gymnasiebehörighet. Även i fråga om kunskapsnivå är könsskillnaderna stora. Forskningen visar att förklaringen bakom detta ligger i sociala och kulturella förväntningar. Det är viktigt att lärare ges verktyg att ge pojkar och flickor samma förutsättningar i skolan genom normkritiska förhållningssätt och arbete med skolkulturer. En skola som är flexibel och varierande har visat sig ha goda effekter gällande att motverka könsskillnaderna i klassrummet.
5.8 Läraryrket
Allt börjar med en bra lärare. Kvaliteten i elevers utbildning hänger tätt samman med lärarens förmåga att inspirera eleven till lärande. Det är därför viktigt att alla yrkesverksamma lärare har behörig högskole- och universitetsutbildning och god pedagogisk och didaktisk skolning. Det är viktigt att lärarutbildningen håller hög kvalitet och att lärarstudenters olika förmågor utvecklas och fördjupas. Men efter utbildningen är det minst lika viktigt att lärare får rätt förutsättningar till att vara just lärare. Att inget hindrar lärarna från att vara den inspirerande kraften till eleverna. För skolan blir aldrig bättre än de förutsättningar som ges till lärarna.
5.8.1 Lönesättning för lärare
Ett viktigt steg i att höja lärarstatusen är att höja lärarnas löner. Detta är dock ingen statlig uppgift, utan måste i grunden bestämmas lokalt via förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. En fortsatt individuell lönesättning för lärare är viktigt för att uppmuntra de lärare som presterar bra.
5.8.2 Förstelärartjänster och karriärsteg för lärare
Att erbjuda fler karriärsteg än rektor för lärare är önskvärt. Dock har inte den genomförda förstelärarreformen gett det resultat som den syftade till. På sikt bör förstelärartjänsterna därför avskaffas till förmån för en mer generös lönetrappa som premierar duktiga lärare.
5.8.3 Lärarassistenter
För att frigöra mer tid för lärare att vara lärare bör arbetet med lärarassistenter intensifieras. Lärarassistenter ska jobba nära några lärare åt vilka de utför administrativt arbete för. En lärarassistent ska även kunna vikariera för läraren om den är frånvarande. Arbetet som lärarassistent ska gå att validera och tillgodoräkna sig vid eventuell lärarutbildning.
5.8.4 Lärares anställningstrygghet
Det måste vara möjligt för skolledning att avskeda eller säga upp lärare som uppenbart inte klarar sitt uppdrag. Dåliga lärare i kommunala skolor skyddas idag av att hela kommunen utgör ett område inom LAS, vilket gör att lärare som skiljs från sin tjänst ofta dyker upp på en annan skola i kommunen. Istället borde varje skola blir en egen enhet.
5.8.5 Antagning till lärarutbildningen
Det är viktigt att lärarutbildningen inte blir en utbildning för omotiverade studenter med låga betyg. Därför bör de som antas till lärarutbildningen ha minst betyget C i de ämnen som den antagna ska ha som undervisningsämnen. Undantag ska kunna göras om det finns särskilda skäl.
5.8.6 Lärarutbildningens resurser och inriktning
Resurserna till lärarutbildningen behöver stärkas för att öka antalet lärarledda timmar på utbildningen och ge mer resurser till utbildningsvetenskaplig forskning. Även den klassrumsnära forskningen behöver stärkas och yrkesarbetande lärares möjlighet att kombinera arbete och forskning behöver öka.
5.8.7 Övningsskolor för lärarstudenter
För att öka den vardagsnära utbildningen av lärarstudenter bör införandet av övningsskolor på ett liknande sätt som genomförts i Finland utredas. Ett sådant system innebär att lärarstudenterna under sin utbildning är ute på särskilt utpekade övningsskolor där studenterna får praktisera sina kunskaper i verkligheten parallellt med den teoretiska utbildningen.
5.8.8 Kunskaper om konflikthantering
Givet de vardagliga problem och konflikter som uppstår i klassrummet bör utbildning i konflikthantering vara en obligatorisk del i lärarutbildningen.
5.8.9 HBTQIA+ och lärarutbildningen
För att ge lärarna en grund till att arbeta aktivt med HBTQIA+-frågor i klassrummet och således skapa en skola där alla elever kan känna sig accepterade borde lärarutbildningen få större inslag av mångfalds- och HBTQIA+-frågor.
5.8.10 Snabbspår till lärare och lärarlegitimation
Det ska vara möjligt för lärarstudenter att med högre studietempo kunna avsluta sin utbildning tidigare och komma ut snabbare i arbetslivet. Om en person kan anses ha kompetensen och förmågan att undervisa i ett visst ämne, utan att ha fullgjort en lärarexamen ska Skolverket kunna göra en särskild prövning och bevilja en legitimation.
5.8.11 Lärarlegitimation
Med examen från lärarutbildningen ska en lärarlegitimation följa. Legitimationen ska garantera att läraren har erforderliga kunskaper i sina ämnen, pedagogik och didaktik, men också att läraren är insatt i de lagar, regler och styrdokument som gäller inom skolans ramar. Ingen som saknar lärarlegitimation ska få kalla sig för lärare och personer som saknar lärarlegitimation ska enbart få undervisa i undantagsfall högst en termin åt gången. En lärare ska kunna förlora sin legitimation om stora brister i undervisningen framkommer.
5.8.12 Handläggningstider för lärarlegitimationer
Handläggningstiden för lärarlegitimationer måste bli avsevärt kortare, och ansökningsavgiften bör slopas helt. Examinerade lärare ska även tilldelas legitimationen automatiskt vid examen för att minska handläggningstiderna ytterligare.
5.9 Den högre utbildningen
För den högre utbildningen är oberoendet avgörande för att säkerställa hög kvalitet och relevans i utbildningen. En högre utbildning som är fri från politisk inblandning och yttre påverkan ger möjlighet för universitet och högskolor att bedriva forskning och undervisning utan att vara bundna till politiska agendor. Detta främjar en intellektuell mångfald och en atmosfär där idéer kan utvecklas fritt. Men också att universitet och högskolor ska kunna anpassa sig till samhällets skiftande behov och utmaningar. Resultatet blir mer relevanta och aktuella kunskaper och färdigheter som gynnar både studenter och arbetsmarknaden. En flexibel högre utbildning tillåter studenter att anpassa sina studieplaner efter sina egna intressen, mål och livssituationer. Detta främjar självständighet och personligt ansvarstagande. Samtidigt främjar den och all forskning en kunskapsbaserad ekonomi som kan trivas och blomstra i en globaliserad värld.
5.9.1 Avgiftsfri högre utbildning
Vikten av högre utbildning är något självklart i dagens samhälle och den måste därför kunna erbjudas till alla på samma villkor. Därför bör all högre utbildning i Sverige vara avgiftsfri.
5.9.2 Platser på den högre utbildningen
Den högre utbildningen ska inte ses som en arbetsmarknadsåtgärd, utan som ett extra steg för individer att utveckla sig och sin kunskap. Det måste finnas goda anledningar till att både utöka eller skära ner antalet platser, utifrån såväl marknadens som forskningens behov. Platsutbudet bör därför i första hand ta hänsyn till vilka kunskapsområden som det kommer krävas utbildade personer inom i framtiden, och inte efter dagens sysselsättningsgrad eller utbildningens popularitet.
5.9.3 Universitetsstatus
En högskola som får universitetsstatus genomgår inte bara ett namnbyte, utan får också rätten att dela ut forskarexamen och att universitetet har rätt till högre statligt anslag. En högskola som söker universitetsstatus ska ha ett förankrat kvalitetsarbete och en fullt godkänd kvalitetsrapport från Universitetskanslersämbetet för att få universitetsstatus. Universitetsstatusen ska inte drivas igenom till följd av politiska ändamål utan högskolans kvalitetsarbete ska diktera utgången av processen.
5.9.4 Resurserna till högre utbildning
För att våra högskolor och universitet ska kunna hålla en god kvalitet i framtiden måste de utvecklas tillsammans med övriga delar av samhället. Det innebär att de resurser som allokeras till dessa skolor måste fokuseras till de områden som kräver det.
5.9.5 Högre utbildning och näringslivet
Högskolor och universitet ska även kopplas samman bättre med näringslivet. Detta för att få en mer verklighetsbaserad utbildning, samt att ge studenter en större chans att komma ut i arbetslivet snabbare. En bättre koppling mellan högskolor och näringsliv öppnar även för en möjlighet att få in fler gästföreläsare som kan ge studenter en helt annan nivå på sina respektive kunskapsområden.
5.9.6 Studentkårer
Studentkårerna fyller en viktig studentdemokratisk funktion eftersom studenterna genom kårerna får möjlighet att påverka olika frågor inom sin utbildning.
5.9.7 Flexibla terminssystem
Flexibiliteten inom högskolevärlden måste förbättras. För att öka flexibiliteten för studenterna ska varje lärosäte kunna välja vilket terminssystem de vill använda sig av.
5.9.8 Möjligheten till distansstudier
För att människor ska kunna studera under hela sina liv men också för att erbjuda fler studieformer är distansstudier ett bra komplement. På så sätt kan mångfalden bland sökande till högre studier öka.
5.9.9 Uppehåll i studier och forskning
Möjligheten till studieuppehåll för att arbeta, resa utomlands eller skaffa barn ska förbättras. Detsamma gäller inom forskningen så att basen till den kan breddas, bland annat med ett system som gör det möjligt att kunna gå in och ut ur forskningen. Detta måste ske på ett rimligt sätt för både individen och forskningen. För att nå resultat krävs långsiktighet, men det kommer även ge resultat om fler får en möjlighet att delta i forskningen.
5.9.10 Arbete under studierna
Att studenter kombinerar studier med arbete som är relevant för deras utbildning är något mycket positivt. I Danmark finns ett system med studentmedarbetare som arbetar deltid parallellt med studierna men som avlönas med mindre betalt än en nyexaminerad. På så sätt kan företag bredda sina rekryteringsbaser och anställa värdefulla medarbetare, samtidigt som studentet får meriter, kontaktnät och en möjlighet att koppla samman teori och praktik, något som i förlängningen gör dem mer anställningsbara.
5.9.11 Studiemedlets fribelopp
Många studenter måste arbeta på sidan av studierna för att få ekonomin att gå ihop. Att staten bestraffar och försvårar studenters arbete genom fribeloppet är absurt. Ett första steg är att göra undantag från fribeloppet för tid då studenten inte får studiemedel. Så snart som möjligt bör hela fribeloppssystemet för lånedelen tas bort. För bidragsdelen bör dock ett fortsatt fribelopp existera om än på en högre nivå än dagens.
5.9.12 Studiemedlets storlek
För att underlätta för studenter bör studiemedlet höjas genom att lånedelen höjs så att bidragsdelens andel relativt lånedelen minskas för att på sikt slopas helt. Det skulle fortfarande göra att de med sämre ekonomi har råd att utbilda sig. Samtidigt skulle det ta bort den snedvridande effekten där de som väljer att inte utbilda sig får försörja utbildningen för de som väljer att utbilda sig och förväntas få en högre inkomst.
5.9.13 Antagningen till högre utbildning
Antagningssystemet som idag finns till högre utbildning är för ensidigt. I många fall är varken betyg eller högskoleprov representativt för de kunskaper utbildningen faktiskt kräver. Lärosätena ska själva få bestämma sina urvalsmetoder. Dessa kan till exempel vara portfolios, intervjuer eller ämnesspecifika antagningsprov. Därför bör också summativ bedömning avskaffas i gymnasieskolan.
5.9.14 Urvalsgrupper vid antagningen
Det är orimligt att samma kursbetyg kan innebära olika möjligheter att konkurrera om platser vid högre utbildning, enbart baserat på vilken utbildningsform kursen studerades vid. Urvalsgrupperna BI och BII till högre utbildning bör därför slås samman så att alla som ansöker till högre utbildning konkurrerar på lika villkor.
5.9.15 Möjligheten att studera utomlands
Dagens globaliserade värld skapar stora möjligheter för studenter. Högskolans internationalisering är viktig både för högskolans mångfald och kvalitet. För att underlätta för de som har studiebidrag och lån från CSN men studerar utomlands så ska det vara möjligt att få sitt CSN fastställt och utbetalat i euro.
5.9.16 Validering av utländska utbildningar
Valideringen av betyg från utanför det gemensamma europeiska systemet bör få en prioritet inom relevant myndighet. En utbildning från utanför Europa måste också snabbt och enkelt kunna komma en student till godo, även när denne kommer tillbaka till Sverige.
5.9.17 Utländska studenter i Sverige
Eftersom det är värdefullt för svenska studenter att studenter utanför Europa studerar i Sverige bör det åter göras avgiftsfritt för dessa studenter att studera i Sverige.
5.9.18 Finansiering av forskarutbildning
Forskarutbildningen har på många sätt särskilda förutsättningar jämfört med andra utbildningar. Ett exempel är hur studierna finansieras, där det tyvärr förekommer så kallade skuggdoktorander med en oklar finansiering. Men doktorander kan även vara beroende av institutionernas finansiering, som ofta kommer som forskningsprojekt och därmed saknar långsiktighet. Varje forskarstuderande bör ha en tydlig och långsiktig studiefinansiering och i möjligaste mån ska dessa informella finansieringsformer fasas ut.
5.9.19 Samarbeten inom forskarutbildningen
Det är av stor vikt att samverkan mellan olika universitet inom ett ämnesområde utvecklas för att tillsammans kunna erbjuda ett bredare men ändå mer anpassat kursutbud. Det kan ske exempelvis genom att uppmuntra bland annat nätverk och nationella forskarskolor.
5.9.20 Tillgodogöra gymnasiekompetens
Det är viktigt att möjligheten till livslångt lärande finns i samhället. Principen om alla människors lika rätt till kunskap är viktig att slå fast. Idag kan inte elever tillgodoräkna sig kursbetyg äldre än åtta år, om de saknar gymnasiekompetens. Därför ska det inte finnas någon övre åldersgräns för att tillgodogöra sig gymnasiekompetens.
5.9.21 Eftergymnasiala utbildningar
Utbildning består inte enbart av grund- och gymnasieskola. Det livslånga lärandet förverkligas bland annat genom högskolor och universitet, men också genom folkhögskolor, kvalificerade yrkesutbildningar, uppdragsutbildningar och studieförbund. Det ska finnas en mångfald av eftergymnasiala utbildningar för att så många människor som möjligt ska få chansen till utbildning.
5.9.22 Civilsamhället, näringslivet och eftergymnasiala utbildningar
Civilsamhället har mycket att tillföra när det handlar om utbildning. Det är positivt att studieförbund ges möjlighet att bedriva fler uppdragsutbildningar. Dessutom kan näringslivet vara en aktiv del i utvecklingen av eftergymnasiala utbildningar. Detta för att öka möjligheterna till omskolning till ett nytt yrke samt att öka intresset för företagande och entreprenörskap hos fler människor.
5.9.23 Avskaffade åldersgränser för studiemedel
Vi lever allt längre och kommer behöva jobba längre och mer. Samtidigt är samhället föränderligt vilket skapar nya behov av utbildning. Då behöver människor kunna byta yrkesbana senare i livet. För att bättre motsvara dagens förhållanden vad gäller förmodad livslängd och pensionsålder borde åldersgränserna för studiemedel avskaffas så att alla erbjuds lån för samma antal veckor heltidsstudier, oavsett när de väljer att ta ut dem.
5.10 Kulturens utveckling och finansiering
Kulturen har en unik förmåga att forma och reflektera samhällsvärden och identitet. Dess betydelse sträcker sig bortom underhållning och rekreation eftersom den har potential att forma samhällsdebatter, utmana normer och inspirera till förändring. Av det skälet kan kulturen frodas endast när den är fri. Däremot bör politiken erkänna den rollen och värna yttrandefriheten och den kulturella mångfalden. Den bör inte diktera vad som är "rätt" eller "fel" kultur, utan istället skapa en atmosfär där olika röster och perspektiv kan höras utan rädsla för förföljelse eller censur. För när kulturpolitiken är för stark och hamnar i fel händer, då kan kulturen vara ett starkt politiskt vapen.
5.10.1 Politikens roll i kulturen
Politik och kultur kommer inte helt kunna kopplas från varandra. Politiken måste genom starka demokratiska institutioner vara en garant för individens kreativa uttryck. Här är kulturpolitikens absolut viktigaste roll. När individers fri- och rättigheter garanteras och skyddas kan på riktigt kreativa uttryck skapas och därigenom bidra till individers kulturella och intellektuella bildning. En fri kultur förutsätter en mycket stark tryck- och yttrandefrihetslagstiftning. Kulturen måste ges möjlighet att utvecklas av sig själv, oberoende av statliga beslut.
5.10.2 Diversifierad finansieringsmodell för kulturen
Politiken ska i så hög grad som möjligt hålla sig undan politisk påverkan på kulturområdet, även ekonomiskt. En stor statlig inblandning riskerar att begränsa tankeklimatet. Det ska finnas en diversifierad finansieringsmodell som till största del är oberoende av offentliga medel, samtidigt som den tar hänsyn till kulturfomernas olika förutsättningar. Modellen bör uppmuntras genom att stärka incitament för privata investeringar och donationer. Stora delar av det offentligas nuvarande stöd bör i ett sådant läge successivt avtrappas.
5.10.3 Sammanslagning till två statliga myndigheter för kulturen
Det stora antalet myndigheter är kostsamt och administrativt krångligt för de kulturutövare som vill ha kontakt med en myndighet. För att effektivisera resurserna och arbetet samt förenkla myndighetskontakten borde dagens alla myndigheter ersättas med två. En myndighet för bevarandet, utvecklingen och tillgängliggörandet av kulturarvet och en för skapande kultur.
5.10.4 Kultursamverkansmodellen
Kultursamverkansmodellen innebär ett ökat regionalt självstyre över kulturen samtidigt som regionerna bör få mer makt över vilka kulturyttringar de vill stödja. För det finns inget egenvärde i att alla regioner har precis samma kulturutbud, utan det är bra att olika regioner kan välja att satsa på olika kulturformer. Bortfallet av regionala satsningar på vissa konstformer ska istället kompenseras med att de nationella scenerna och institutionerna får ett verkligt nationellt uppdrag och sprider sin konst i hela landet.
5.10.5 Moms inom kulturen
Genom dagens differentierade momssatser favoriserar staten i praktiken viss kultur högre än annan, vilket är orimligt. Momsen på kultur är i regel på sex procent, men på dans är det 25%. Med en enhetlig moms skulle staten sluta favorisera viss kultur mer än annan.
5.10.6 Möjligheten att leva på sitt konstnärskap
Att kunna leva på sitt konstnärskap är ett privilegium och inte en mänsklig rättighet. Staten ska därför inte betala ut bidrag till konstnärer. Däremot bör staten, näringslivet och civilsamhället erbjuda stipendier och specifika projektmedel som konstnärer kan söka. Likaså ska egenföretagare inom kultursektorn uppmuntras till att driva sina företag genom skattelättnader istället för bidrag och annan företagarvänlig politik.
5.10.7 Kulturens strömningar och utveckling
Kultur påverkas av möten med andra kulturer, vilket är väldigt positivt. En rakt igenom monokulturell tradition eller kulturyttring har förmodligen aldrig existerat. Reaktionära tankesätt om att kultur inte ska utvecklas och postmodernistiska tankar om kulturell appropriering, som verkar tro att kulturutbyte är en kolonial medveten tanke med ont uppsåt, är skadliga för kulturen.
5.10.8 Kulturen och internet
Internet har möjliggjort en snabb kulturell utveckling där mängden publicerad kulturell media ökar markant. Egenutgivningstjänster gör det möjligt för vem som helst att publicera litteratur. Tekniska innovationer gör det möjligt att genom utveckling dels finansiera kultur, dels tillgängliggöra den. Internet gör dessutom kulturen tillgänglig överallt, vilket är positivt.
5.11 Konstformer och kulturarvet
Mångfald och individuell frihet utgör grundstenar i samhällsutvecklingen. Alla olika konstformer spelar en avgörande roll för att berika det kulturella landskapet och erbjuda individer olika plattformar för att få utlopp för sina fria tankar och kreativitet. Genom att omfamna konst i dess många former - från musik och litteratur till visuell konst och scenkonst - skapas en atmosfär där olika uttryckssätt och idéer får blomstra fritt.
Konstens mångfald - från visuell konst till performance och litteratur - ger också möjligheter till kulturellt utbyte och förståelse. Genom att konstnärer inspireras av varandra, av olika kulturer och av andra samhällen skapas en rik palett av uttryck som berikar samhället och ger människor möjlighet att förstå och uppskatta varandras olikheter. Med internets framfart och andra tekniska framsteg förenklas och förbättras det kulturella skapandet och det kulturella utbytet. Allt för att vi som individer ska kunna utvecklas och samhället röra sig framåt.
5.11.1 Musiken
Den svenska musikindustrin är på många sätt ett föredöme om hur kulturen kan finansieras, samtidigt som den manifesteras och utövas brett. Likaså har digitaliseringen av musiken lett till att fler kan skapa och nå ut med sin musik. Musikstreamingtjänster har sänkt trösklarna för alla att kunna lyssna och ta del av musik. Det är viktigt att lagstiftningen inte sätter käppar i hjulet för utvecklingen. Även tidsbegränsningen för hur länge en gatumusikant får spela, ska tas bort.
5.11.2 Reformerat system för avkastning för tonsättare
Dagens system som ger avkastning för tonsättare bör reformeras. Idag måste alla som skriver musik och vill ha ekonomisk avkastning från när den spelas offentligt vara medlem i STIM. Problemet med STIM:s särställning är att de även driver lobbying mot bland annat nedladdning. Samtidigt får STIM ekonomiskt stöd av staten. Det stödet måste upphöra direkt och systemet för tonsättares ersättning måste kunna implementeras utan att de tvingas vara med i en förening som arbetar mot framtidens sätt att dela musik.
5.11.3 Dansen
Idag stöds svensk dans med regionala danskonsulenter och diverse bidrag trots att dansen är en mycket stark konstform som kan bära sig själv. Det behövs en förenkling av de regler som omgärdar dans och en nationell dansutbildning för professionella dansare är ett bättre och mer kostnadseffektivt sätt att främja dans.
5.11.4 Danstillståndet
I Sverige är det idag krav på näringsidkare, som exempelvis krögare, att anmäla till Polismyndigheten när tillställningar sker där folk rör på sig i takt till musik. Huruvida dans sker eller ej är en sak som kan lämnas till gästerna och näringsidkaren att besluta, varför anmälningsplikten bör avskaffas.
5.11.5 De nationella scenernas lokalisering
Scenkonsten i Sverige är en populär kultursektor som lockar många besökare lokalt, regionalt och nationellt. De stora nationella scenerna såsom Dramaten och Kungliga Operan är viktiga kulturinstitutioner och håller en hög konstnärlig kvalitet som bidrar till medborgarnas upplysning och bildning, men de är samtidigt mycket dyra. Det är orimligt att dessa nationella institutioner endast verkar i Stockholm.
5.11.6 De nationella scenernas verksamhet i hela landet
Det är de som bor i en kommun och region som till största delen utnyttjar de muséer, operaanläggningar och liknande som finns där. Därför bör alla nationella scener få ett tydligt lokalt och regionalt uppdrag för att säkerställa att de nationella scenernas verksamhet kommer alla medborgare till del.
5.11.7 Regionala teaterscener
Idag måste det finnas minst en regional teaterscen i varje region. Detta är onödigt. I stället bör en modell med utrymme för mer flexibilitet och samverkan. En teaterensemble behöver inte vara fast knuten till en stads- eller länsteater utan bör kunna turnera fritt i flera regioner.
5.11.8 Filmindustrins förutsättningar
Filmindustrin är idag en av de största producenterna av kultur och en av de konstformer som har utvecklats mest i både uttryck och konsumtion de senaste årtiondena. Idag går det att ta del av film på traditionell bio, men också genom laglig nedladdning och streaming. Även produktionen av film har underlättats otroligt de senaste åren. Filmen kan numera bättre bära sina egna kostnader och därför bör bidragen till film successivt minskas.
5.11.9 Biomomsen
När biomomsen höjdes slog det hårt mot små biografer såväl i städer som på landsbygden. I slutändan kommer det att stärka Filmstadens redan väldigt starka monopolställning bland biografer, vilket är olyckligt. Filmpolitik måste bygga på att stärkta konkurrensmöjligheter på en friare marknad, så att fler biografer kan öppna på fler orter.
5.11.10 Bidrag till författare
Det är märkligt att staten fortfarande betalar ut olika former av bidrag till författare, trots att det idag är enklare än någonsin att skriva och publicera litteratur. Därför bör alla former av utgivningsstöd och andra stöd till författare fasas ut så snart som möjligt.
5.11.11 Litterär kanon i skolan
Skolverket bör ta fram en litterär kanon. Idag finns det framför allt i svenskundervisningen en informell kanon, med ett snävt urval litteratur som är exkluderande och bidrar med få perspektiv. En kanon med bredd, mångfald och öppenhet skulle öka läslusten hos elever och bidra till att många författare lyfts fram i ljuset. Den litterära kanonen ska inte vara tvingande.
5.11.12 Bibliotekens roll
Bibliotek måste få vara platser för lugn, koncentration och med fokus på det de är till för. Bibliotek har varit en symbol för upplysning och lärande och ska förbli det. Samtidigt finns det olika sätt att skapa intressanta och vitala biblioteksmiljöer och vägen dit kan se olika ut i olika delar av landet. Det vore positivt att göra biblioteken till en del av en större kulturell och demokratifrämjande mötesplats.
5.11.13 Tillgängliga bibliotek
Många kommuner, i synnerhet på landsbygden, har tillgänglighetsproblem med biblioteken med stora avstånd mellan medborgare och bibliotek. Därför är fördelaktigt om glesbygdskommunerna kan ersätta eller komplettera stationära bibliotek med bokbussar eller ett större inslag av e-böcker. Det är av stor vikt att de biblioteksföreningar som skapar förutsättningar för nära och levande bevaras och att deras möjlighet att bedriva sin verksamhet underlättas.
5.11.14 Konkurrensutsatta bibliotek
Genom att konkurrensutsätta biblioteksverksamheter skapas incitament som bidrar till bibliotekens kvalitet och skulle bidra till att få in nya tankar och idéer i en i många fall omodern verksamhet. En privat aktör har även möjlighet att kombinera biblioteksverksamheten med kommersiella syften, vilket kan skapa nya former av mötesplatser.
5.11.15 E-boksutlåning
Efterfrågan på e-böcker på biblioteken ökar, men det har varit svårt att få till ett bra system för utlån av e-böcker samtidigt som kostnaden är väldigt hög för biblioteken. Den form av överenskommelse som har slutits mellan SKR och ett bokförlag är av godo liknande överenskommelser måste slutas med fler förlag för att göra det möjligt att få till stånd en fungerande e-boksutlåning över hela Sverige.
5.11.16 Digitaliserade museisamlingar
Den museala verksamheten är en väsentlig del i förvaltningen av kulturarvet, men också som förmedlare och utbildare. Arbetet med att digitalisera samlingar är inte bara viktigt utifrån ett arkivarieperspektiv utan också i allra högsta grad ur tillgänglighetsperspektiv. Kulturarvet överlag bör i största möjliga mån digitaliseras och på så vis tillgängliggöras. I det arbetet har museerna en viktig roll att fylla.
5.11.17 Länsmuseerna
Länsmuseerna är på många håll centrum för det regionala kulturarvet och i viss mån också den regionala skapande kulturen, varför deras roll bör tydliggöras och förstärkas, i synnerhet med avseende på den skapande kulturen. Slöjdtekniker och hantverkstraditioner är viktiga för att på ett praktiskt sätt förstå vår historia. Denna verksamhet bör falla inom den museala ramen och regionala kulturyttringar som hemslöjd bör organiseras under länsmuseerna. Såväl regionala som statliga museer bör svara inför en och samma nationella samordnare.
5.11.18 Repatriering av kulturella föremål
Kulturella föremål med en särskild betydelse för en plats eller region bör återföras till ett museum eller arkiv i dess närhet, särskilt då föremålen är stulna eller plundrade därifrån, eftersom de har ett större kulturellt värde för den platsen och dess invånare. Bevarandet av viktiga kulturarv och historiskt viktiga föremål är en angelägenhet för hela världen och inte enbart för en särskild region. Därför bör historiska kulturföremål som riskeras att skadas, förstöras eller som på annat sätt inte kan bevaras väl i de områden de härstammar från inte skickas tillbaka.
5.11.19 Privata arkeologiska samlingar
Det är av stor vikt att förvalta arkeologiska fynd, men myndigheters och museers arkivutrymme måste ibland prioriteras. Därför behöver det bli enklare för föreningar, privatpersoner och andra intressenter att tillvarata fynd som hittas vid arkeologiska utgrävningar där inte myndigheter eller museer kan tillvarata fyndet.
5.11.20 Kulturarvet
Kulturarvet är vad som finns kvar av våra förfäder. Det är återstoden av deras åstadkommande tankar och idéer. Att bevara kulturarvet är av vikt för forskning, undervisning och turistnäring. Ansvaret är delat mellan stat och regioner, och innebär såväl fortlöpande restaurering och konservering som digitalisering och tydlig skyltning med adekvat information. Ett viktigt led i tillgängliggörandet av kulturarvet är en samordning och digitalisering av de många arkiv som existerar, exempelvis musik- och filmarkiv.
5.11.21 Dataspelen och e-sporten
Den svenska dataspelsbranschen är mycket framgångsrik, samtidigt som den är ett bra exempel på en kultursektor som utvecklats till stor del utan statliga stöd. E-sport har blivit allt vanligare och mer utbredd än många klassiska idrotter och borde jämställas med annan idrott. Precis som i annan idrott behöver samhället öppna upp fler lokaler och ytor för e-sportare att träffas och tävla eller spela.
5.11.22 E-sportens jämställdhetsproblem
Likt många andra idrotter dras e-sporten med jämställdhetsproblem. Män är kraftigt överrepresenterade inom sektorn och det är alltför vanligt att spelare av annat kön än det manliga diskrimineras och utsätts för sexuella trakasserier eller kränkningar.. Från politiskt håll är det viktigt att diskriminering och brott betraktas lika seriöst när de sker över internet, som när de sker i omklädningsrummet eller på planen.
5.11.23 Kultur- och musikskolor
Kommunala och privata kultur- och musikskolor, föreningar, samfund, folkrörelser och studieförbund är viktiga instrument för att säkerställa att alla barn och unga får chansen att lära sig att skapa och forma levande kultur. För att främja barns och ungas valfrihet att välja kultur- och musikskola efter vad som passar individens önskemål och livssituation bäst bör grannkommuner samverka på området.
5.11.24 Skapande skola
För barn och ungas utveckling är det viktigt att de tidigt blir erbjudna chansen att skapa och ta del av kultur. För att säkerställa detta är skolan och de estetiska ämnena som bild och slöjd ett mycket viktigt verktyg vars ställning bör stärks. Projektet Skapande skola bör finnas kvar och utvecklas vidare.
5.11.25 Inkluderande kultur
Det är positivt med initiativ som främjar inkludering, som exempelvis sagostunder med Dragqueens.