Demokrati
Lag och rätt
Människan
Jämställdhet och HBTQIA+
Utbildning och kultur
Klimat och miljö
Bostäder och infrastruktur
Ekonomi och arbetsmarknad
8.1 Samhällsekonomi
8.2 Företag och företagande
8.3 Skatter
8.4 Valuta
8.5 Arbetsmarknad
8.6 Pensioner
8.7 Äganderätt och expropriation
Migration och integration
Utrikes och försvar
8. Ekonomi och arbetsmarknad
CUF strävar efter en ekonomisk politik som främjar ett samhälle präglat av hållbarhet, företagsamhet och frihet för den enskilde. Det är därför grundläggande inom CUF:s ekonomiska politik att klimat- och miljöutsläpp ska ha ett pris, att jobb och företagande ska främjas och att den enskilde ska betala lägre skatt.
Grunden till en god samhällsutveckling bottnar i en stark tro på individer, företagare och den fria marknadens kraft att skapa välstånd, tillväxt och innovationer. Vi ser positivt på privatisering av offentlig verksamhet, individens valfrihet och på avskaffandet av statliga monopol. Mer konkurrens på den fria marknaden gynnar såväl konsumenter som samhällsekonomin i stort.
8.1 Samhällsekonomi
Ekonomi är förutsättningen för att vi ska kunna ha ett samhälle som fungerar effektivt och uppfyller de krav medborgarna ställer på det offentliga. Ekonomin ska vara så fri som möjligt och statens påverkan på ekonomin ska präglas av återhållsamhet och ett fokus på att möjliggöra frivillig samverkan, företagsamhet och miljövänligt tänkande.
8.1.1 Det offentligas kärnverksamhet
Huvuduppgiften för det offentliga är att bedriva verksamhet som av praktiska skäl inte kan drivas av medborgare eller privata företag. Detta innefattar rättsväsende, försvar samt en kvalitativ utbildning, hälso- och sjukvård respektive en fungerande infrastruktur. Detta måste anses ha prioritet över annan verksamhet.
8.1.2 Etisk upphandling
Det offentliga har ett ansvar att upphandla etiskt då skattepengar ska främja mänskliga rättigheter.
8.1.3 Delningsekonomi
Många aspekter av delningsekonomins tillväxt är positiva. Däremot är det viktigt att de som verkar inom sektorn har tydliga regler och lagar att luta sig emot för redovisning och beskattning. Att anpassa dessa regelverk är svårt att göra branschvis och en bred reform bör därför tillåta en större grad av egenanställning och sidoinkomster i skatte- och socialförsäkringssystem.
8.1.4 Ratingsystem i delningsekonomin
“Ridesharing” och uthyrning av rum genom exempelvis Airbnb upprätthåller sin kvalitet genom en digitaliserad tillit, istället för en formaliserad och lagstiftad sådan. Detta fungerar väl och gör tidigare lagstiftade krav på exempelvis taxilegitimation till en överflödig och dyr process.
8.2 Företag och företagande
Sund konkurrens skapar villkoren för välståndsskapande i Sverige genom tillväxt, arbetstillfällen och trygghet. Därför måste attityden mot företagande förbättras väsentligt. Det gäller både de regler som omfattar tryggheten för de anställda och de regler som omfattar företagets skyldigheter gentemot staten i form av skatter, avgifter och administrativa krav. Det leder i sin tur till ett bra företagsklimat där många människor vågar och vill starta företag.
8.2.1 Kapitalförsörjning för företag
God tillgång till kapital är till stor gagn för företag, särskilt under företagens tidiga skede då realiseringar av idéer och nya innovationer kanske inte kan finansieras internt. Tillgången till kapitalförsörjning över hela landet bör förbättras genom att förbättra förutsättningarna för privat förmögenhetsskapande och villkoren för så kallade riskkapitalbolag och private equity-fonder.
8.2.2 Statliga riskkapitalbolag
Statligt riskkapital kommer aldrig vara lika effektiva som marknadens kapitalallokeringar av marknadsmässiga skäl. Vidare ökar statligt riskkapital risken för korruption och ger inte sällan osunda konkurrensfördelar till vissa företag. För att främja exempelvis regional utveckling finns andra verktyg att tillgå än just statligt riskkapital.
8.2.3 Personaloptioner
Kunskapsintensiva fintechbolag har en stor konkurrensnackdel då de med dagens lagstiftning i princip inte kan ge personaloptioner. För att kunna locka internationella talanger i en startup fas är det därför viktigt att skattelagstiftningen möjliggör personaloptioner.
8.2.4 Företagsklimat
För en väl fungerande arbetsmarknad krävs det ett bra företagsklimat. Det är oerhört viktigt att det finns en grundläggande service i form av en god infrastruktur över hela landet, som exempelvis kan förbättras med satsningar på IT och näringslivskopplade utbildningar.
8.2.5 Företagande i skolan
Initiativ till utbildning om företagande och entreprenörskap i grundskola och gymnasium är mycket positivt och alla gymnasieelever borde erbjudas att driva företag, till exempel UF-företag, under sin utbildning. Med anledning av detta borde samverkan mellan kommun, gymnasieskola och inkubatorer utvecklas för att göra det lättare att driva bolag vidare efter avslutad kurs.
8.2.6 Bolagsverket
Bolagsverkets uppgifter borde organiseras som en del under Skatteverket för att minska antalet instanser som orsakar onödig administration för företag.
8.2.7 Avgifter vid bolagsregistrering
Det ska vara så enkelt som möjligt att starta och dirva företag. Det gynnar både företag och samhället i stort. Alla administrativa avgifter i samband med registrering av bolag bör därför slopas.
8.2.8 Myndighetsenkäter till företag
En alltför stor börda för Sveriges företagare är de enkäter myndigheter skickar ut och som med lagtvång ska fyllas i av företagaren, eller av företaget anställd personal. Både kostnaderna och den arbetsbörda som detta medför för företaget bör ses som en dold skatt. Därför bör antalet och omfattningen av dessa formulär minskas till ett absolut minimum. Möjlighet att dra av kostnader för detta bör även finnas.
8.2.9 Bokföringsrapportering till Skatteverket
Det bör finnas möjlighet för de företag som vill att koppla sin bokföring direkt mot Skatteverket eller importera den från sitt bokföringsprogram. Skatteverket kan då beräkna skatter och avgifter automatiskt och stämma av mot företagarens skattekonto.
8.2.10 Ombudsperson för regelkrångel
Krångliga regler, onödig och betungande administration är tyvärr en vardag för många företag i Sverige. Något som ofta drabbar mindre företag hårdare då de i större utsträckning saknar juridiska eller ekonomiska muskler. Därför ska en ombudsperson för regelkrångel införas. Dennes roll ska vara att föra dessa företags talan och verka för att tyngden av regelkrångel blir så liten som möjligt.
8.2.11 Ingångsföretag
En ny företagsform, så kallade ingångsföretag, bör införas. Reformen innebär att företag som omsätter mindre än 250 000 kronor per år betalar en schablonskatt på 25 procent som dras automatiskt på alla transaktioner. Företagsformen skulle direkt minska den administrativa bördan på företagaren och därigenom troligtvis öka incitamenten att testa nya företagsidéer.
8.2.12 Samordna den kommunala handläggningen
För att minska krånglet och hindren för nya företag borde handläggningen av tillstånd och beslut både inom kommunen och med externa myndigheter som verkar i kommunen samordnas. Det är inte företagaren som ska lida av politikers oförmåga att fatta enkla och överskådliga beslut. Företagare enkelt ska kunna ge feedback och kritik till sin kommun och lokala myndigheter.
8.3 Skatter
Det svenska skattesystemet är krångligt och behöver reformeras. Ett kvalitativt skattesystem måste ta sin grund i effektivitet, likformighet, solidaritet och legitimitet. För stora skattebördor leder till stora välfärdsförluster och kan sänka skattemoralen. Låga skatter är något att eftersträva för ett välfungerande samhälle. Ett högt skattetryck är ett angrepp på människors förmåga och vilja att skapa värden för hela samhället genom att arbeta och driva företag. Genom reformer för högre tillväxt, minskad stat och effektivare användning av skattepengar ska skattetrycket sänkas.
8.3.1 Frivillig extraskatt
Det bör vara möjligt att, utöver den redan påtvingade skatten, betala in en valfri extra summa till det offentliga för de som vill. Den som betalar in denna valfria summa ska själv få välja om summan ska gå till kommun, region eller stat, men ska i övrigt inte kunna öronmärka till vilken verksamhet summan ska gå.
8.3.2 Kommunala och regionala skattebaser
Sverige bör införa fler kommunala och regionala skattebaser. Det innebär att exempelvis beskattningen av naturresurser, fastigheter och bolag skulle ske lokalt i kommuner eller regioner. Med fler kommunala och regionala skattebaser skulle kommuner och regioner få större budgetutrymme, bli mindre beroende av statsbidrag och ha större incitament att exempelvis främja ett bra företagsklimat och öppna upp för exploatering.
8.3.3 Det kommunala utjämningssystemet
Utjämningssystemets uppbyggnad har lett till flera negativa konsekvenser. Bland annat att det inte ger kommuner och regioner tillräckliga incitament att hushålla med medborgarnas skattepengar och bedriva en näringspolitik som främjar företagande och jobbskapande. Även fortsatt finns ett behov av ett utjämningssystem mellan kommuner och regioner, men det behöver reformeras på ett sätt som främjar både hushållning med skatteintäkterna och företagande och jobbskapande.
8.3.4. Inkomstskatt
Inkomstskatterna ska sänkas så att människor får behålla mer av sin lön. Den största delen av inkomsten från de arbetade timmarna ska gå till arbetaren själv och inte till det offentliga. Det ska löna sig att arbeta.
8.3.5 Platt skatt
I förlängningen bör den statliga inkomstskatten slopas helt till förmån för ett platt skattesystem. Detta skulle innebära att utbildningspremien för den som väljer att studera vidare, skulle öka. Avskaffandet av värnskatten var ett steg i rätt riktning. Det är dock viktigt att påpeka att det fortfarande ska vara kommuner och regioner som beslutar om skattesatsen på respektive nivå.
8.3.6 Kapital- och tjänsteinkomst
Skillnaderna mellan kapital- och tjänsteinkomster bör suddas ut helt. Detta skulle bli en konsekvens av att tjänsteinkomsterna beskattas enligt platt skattemodell på samma sätt som kapitalinkomster beskattas i dagsläget.
8.3.7 Grundavdrag
Grundavdraget ger alla arbetande lika mycket i reda pengar men ger i förhållande till inkomsten procentuellt sett mer till låginkomsttagare, som därigenom ges större möjlighet att bli helt självförsörjande.
8.3.8 Differentierad moms
Dagens differentierade moms leder till stora kostnader hos både Skatteverket och företag. Det bidrar också i många fall också till gränsdragningsproblematik när likartade tjänster och varor beskattas med olika skattesatser. De fördelningspolitiska effekterna är små och differentieringen skaparskatteplanering eller fusk. För att det ska vara enkelt och lättförståeligt med konsumtionsskatten är det önskvärt att så få skattesatser som möjligt används. Enhetlig moms bör därför införas.
8.3.9 Arbetsgivaravgift
Arbetsgivaravgiften bör avskaffas och istället bli en avgift som arbetstagaren betalar i tillägg till sin inkomstskatt. Om en individ avser att använda sig av andra trygghets- och försäkringssystem än de statliga bör individen kunna minska sin skatt i motsvarande grad som individen betalar in till den försäkring en valt.
8.3.10 Egenföretagares arbetsgivaravgift
Som egenföretagare är det inte mer än rätt att du själv får välja vad som ska gälla för dig själv på ditt eget företag. Exempelvis är en försäkring som skyddar dina efterlevande knappast rimligt om du inte har några. Därför är det inte mer än rätt att företagaren själv ska få välja vilka avgifter som hen behöver för sig själv.
8.3.11 Arbetsgivaravgift på lönebesked
Det är viktigt att synliggöra de skatter som finns för att få en mer rättvisande bild över hur mycket var och en bidrar till samhället. Därför bör alla löntagare få se den arbetsgivaravgift som betalas in för dem på lönebeskedet.
8.3.12 RUT- och ROT-avdrag
Tack vare RUT- och ROT-avdragen har ett flertal företag skapats och därmed genererat både pengar och arbetstillfällen. Det är viktigt att avdragen inte ses som en långsiktig lösning då marknadssubventioner missgynnar den naturliga marknadsutvecklingen. Staten ska undvika att ingripa i marknaden i så stor mån som möjligt. Därför bör även RUT- och ROT-avdragen successivt fasas ut.
8.3.13 Bolagsskatt
Den svenska bolagsskatten hämmar svenska företags konkurrenskraft och den administrativa bördan ger incitament för att flytta företag och kapital från Sverige. Därför bör bolagsskatten sänkas kraftigt.
8.4 Valuta
Den svenska valutakursen är av stor vikt och får kraftiga effekter på den svenska ekonomin vid fluktuation. En dyr svensk krona hämmar den svenska exporten samtidigt som det gynnar importen. Eftersom Sverige är beroende av internationell handel, i synnerhet export, är den svenska ekonomin också beroende av en valuta som inte fluktuerar för häftigt, då det kan bli kostsamt att försäkra kronan vid stiftandet av avtal med lång löptid.
8.4.1 EMU och Euron
Att gå med i eurosamarbetet skulle ge stabilitet och förutsägbarhet till vår ekonomi. En gemensam valuta skyddar oss från växelkursernas fluktuationer och minskar osäkerheten för företag och investerare. Svenska företag skulle även slippa valutaomräkningskostnader och i och med detta enklare handla med andra euroländer. En anslutning till eurozonen stärker också Sveriges inflytande inom EU och möjliggör full deltagande i ekonomiskpolitiska och penningpolitiska diskussioner. Därför bör Sverige tillsammans med EU-kommissionen och Europeiska centralbanken ta fram en tidsplan för en svensk anslutning till eurozonen som långsiktigt mål.
8.4.2 Nordisk valuta
Den skandinaviska myntkonventionen undertecknades 1873 och innebar att de skandinaviska länderna en gemensam valuta som med guldmyntfot. Skulle de nordiska länderna besluta att gå samman i en federation borde återinförandet av en sammankopplad nordisk valuta ses som naturligt. En gemensam penningpolitik skulle säkra valutan mot olikheter i inflationen och då även undvika en upprepning av historiska misstag.
8.4.3 Alternativa valutor
Det finns många fördelar med användningen av alternativa valutor som exempleivs kryptovaluta, exemelvis att dessa är oberoende av nationell penningpolitik och nationellt betingade konjunkturer. Dessa alternativa valutor innebär dock en utmaning ur beskattningssynpunkt. Ett system för beskattning av tillgångar i dessa valutor bör därför utformas.
8.4.4 EU:s bankunion
Många europeiska, inklusive svenska banker verkar på en marknad som sträcker sig över många länder medan de regler som reglerar bankerna fortfarande i stor utsträckning beslutas på nationell nivå. En harmonisering av regelverken är nödvändig. Det handlar dels om att förhindra att enskilda länder ställer oproportionerligt höga krav på banker med säte i landet men även för att förhindra att vissa länder ställer för låga krav på banker vilket i sin tur riskerar drabba kunder och låntagare i andra länder.
8.5 Arbetsmarknad
Den svenska arbetsmarknaden är oerhört stelbent och behöver reformeras för att bli effektiv och inte vara ett hinder för nya jobb. Förutom att utgöra ett hinder för jobbskapande straffar den nuvarande arbetsmarknadsmodellen redan marginaliserade grupper hårdare genom att turordningsregler och trösklar förpassar dessa grupper till bidragsberoende. Ungdomsarbetslösheten innebär ett enormt utanförskap utan möjlighet till att skaffa sig en egen bostad eller börja sitt vuxenliv. Utanförskapet skapar en enorm social och psykisk stress. Det fråntar alla de unga som står utanför arbetsmarknaden en möjlighet att börja sitt vuxna liv med egen inkomst och därmed försvinner också möjligheten till en egen bostad.
8.5.1 Anställningsavtal
Anställningsavtal sluts mellan arbetstagare och arbetsgivare och är ett avtal som borde präglas av avtalsfrihetens principer. Det ska stå arbetstagaren fritt att i samråd med arbetsgivaren förhandla fram ett anställningsavtal som lämpar sig bäst för just hen. Kanske vill arbetstagaren avvara en veckas semester för att istället få mer lön, extra friskvårdspengar, en tjänstebil, kortare fredagar eller något annat.
8.5.2 LAS
Lagen om anställningsskydd ger arbetstagarorganisationer ett permanent försprång vilket omöjliggör rättvisa förhandlingar kring arbetstagares rättigheter och arbetsgivares ansvar. Dessutom orsakar regler som exempelvis turordningsregler, uppsägningstid och rätt till återanställning en stelbent arbetsmarknad där färre vågar byta jobb. Vi behöver en modern, trygg och flexibel arbetsrätt. En omfattande reform av LAS bör därför genomföras, bland annat genom att avskaffa turordningsreglerna helt.
8.5.3 Kollektiva förhandlingar
Arbetstagarens rätt att vara medlem i ett fackförbund grundas i föreningsrätten och således har arbetstagaren rätt till kollektiva förhandlingar. Dessa kollektiva förhandlingar skall självfallet inte inbegripa arbetstagare som inte är medlemmar i fackförbundet.
8.5.4 Arbetsmarknadens parter
Många delar av fackens formaliserade makt bör tas bort, så som vetorätt vid arbetskraftsinvandring och statssanktionerade stridsåtgärder. Detta för att få ett mer balanserat förhållande mellan arbetsmarknadens parter, där arbetstagare och arbetsgivare ses som de naturliga parterna snarare än fackförening och arbetsgivarorganisation.
8.5.5 Arbetstidslagstiftning i EU
Den arbetstidslagstiftning som stiftats inom EU, som obönhörligen kräver att alla arbetstagare får elva timmars nattvila, inskränker väsentligt arbetstagarens rättigheter. I federalistisk anda vore det bättre om dessa frågor avgjordes av arbetsmarknadens parter, och därför bör detta beslut rivs upp. Svensk arbetsmarknadspolitik ska fortsatt beslutas i Sverige och inte i EU.
8.5.6 Förtroendemannalagen
Den svenska förtroendemannalagen snedvrider avtalsförhållandet mellan arbetsmarknadens parter. Idag tvingas arbetsgivare betala för de fackliga ombudens arbete. Det är orimligt att en part via lag tvingas betala för den andres verksamhet. Förtroendemannalagen måste reformeras så att varje part får bära sina respektive kostnader.
8.5.7 Ingångslöner
Sverige är ett av de OECD-länder med absolut högst ingångslöner. Detta ser kanske bra ut på pappret, men blir djupt problematiskt i praktiken. Lågproduktiva arbeten ges inte högre lön utan slutar istället existera vilket gör att marginaliserade grupper, som ungdomar och utlandsfödda med låg utbildningsnivå ofta får stora problem med att få in en fot på arbetsmarknaden. Det är inte bara marginaliserade grupper som tar skada utan även samhällsekonomin i stort då färre betalar skatt och fler tvingas leva på bidrag.
8.5.8 Löneökning
Idag hänvisar många arbetsgivare till kollektivavtalets löneökningar och strunta i din individuella prestation och kompetens. Din insats ska avspeglas i din lön. Vill du istället ha ett eget avtal med din arbetsgivare som säger att din lön följer kollektivavtalet är det ju också ett eget val, inte som idag ett påtvingat måste.
8.5.9 Arbetsförmedlingen
Valfrihet borde råda även för de som är arbetslösa. Att den statliga Arbetsförmedlingen numera är konkurrensutsatt är ett viktigt första steg mot detta.
8.5.10 Arbetsförmedlares etableringsrätt
Fri etableringsrätt för arbetsförmedlare bör införas i Sverige. Då skulle det finnas flera olika arbetsförmedlare att välja på, som kan specialisera sig på olika områden. Vidare bör en jobbpeng införas. Denna ska följa med den arbetslöse och tilldelas den arbetsförmedlare som ser till att den arbetslöse hamnar i arbete. Detta möjliggör för den arbetslöse att välja sin egen jobbförmedlare.
8.5.11 Utstationeringsdirektivet
Förbättrat välstånd för alla européer uppnås främst genom att utveckla och värna de fyra friheterna i EU för att rörlighet av varor, tjänster, personer och kapital. 2018 års uppdatering av utstationeringsdirektivet är olycklig eftersom de nya reglerna innebär ökade kostnader och regelbörda för företagen och dess anställda. En väl fungerande inre marknad kräver så tydliga och tillåtande regler som möjligt.
8.5.12 Allmänna helgdagar
De allmänna helgdagarna borde avskaffas. Detta till förmån för att dessa läggs till i den lagstadgade semestern och fördelas enligt samma regler som semesterledighet, vilket låter människor ansöka om ledighet de dagar om året som de anser är viktiga att vara ledig på.
8.5.13 Gör den offentliga sektorn mer attraktiv
Den offentliga sektorn måste bli bättre på att skapa fler karriärvägar för att möjliggöra utmaningar och stimulera vidareutbildning. Detta kommer, tillsammans med löneökningar, att höja attraktiviteten i branschen.
8.5.14 Kommunala sommarjobb
Kommunala sommarjobbsprogram har visats sig ofta ha tveksam effektivitet. Den huvudsakliga målgruppen bör vara de som riskerar att hamna långt från arbetsmarknaden. Dessutom bör lottning undvikas och fördelningen mer likna en traditionell rekryteringsprocess för att bättre rusta inför det framtida arbetslivet.
8.6 Pensioner
Dagens pensionssystem är en underlig skapelse. Den har genomgått flera reformer sedan den allmänna pensionen infördes 1913, vilket bland annat innebär att de som idag går i pension får sina utbetalningar till stor del finansierade av de som jobbar. Något som inte är hållbart i takt med att andelen äldre i samhället blir allt större. Vi är långt ifrån ett system där pension faktiskt innebär en uppskjuten lön, något som kräver stora reformer.
8.6.1 Ett långsiktigt hållbart pensionssystem
Med tanke på att befolkningen lever allt längre är det viktigt att pensionssystemet blir långsiktigt hållbart. Det är också nödvändigt att systemet justeras så att var och en i större utsträckning ges makten och ansvaret för sin egen pension. Staten bör garantera en grundläggande nivå, en grundtrygghet, men utöver den ska du själv kunna avgöra hur mycket du vill spara och hur, och när du ska börja ta ut pension från det belopp du sparat ihop under livet.
8.6.2 Pensionsålder
I ett pensionssystem där det huvudsakliga ansvaret för ens pension ligger på individen själv bör det inte finnas en reglerad pensionsålder. Med dagens system bör åldern för att ta ut pension som inte direkt kan kopplas till egna inbetalningar successivt ska höjas till 75 år.
8.6.3 Övergången till ett nytt pensionssystem
Övergången till ett nytt pensionssystem ska ske successivt och med största möjliga förutsägbarhet för medborgarna, så att ingen drabbas på ett oförutsägbart sätt av förändringarna.
8.7 Äganderätt och expropriation
Äganderätten är en grundläggande rättighet i ett liberalt samhälle. Rätten att äga och att själv bestämma över det en äger säkerställer individuell makt och frihet, skyddar enskilda från statliga övertramp och främjar ekonomisk tillväxt genom incitament till investeringar. Äganderätten måste därför skyddas och stärkas.
8.7.1 Grundlagsskyddad äganderätt
Varje individ har rätt till sin egen anskaffade egendom. Det grundlagsstadgade egendomsskyddet bör göras om till en absolut rättighet som kallas “äganderätt” i formell mening. Att det offentliga idag, för att tillgodose egna intressen, får expropriera individers ägda egendom är inte värdigt en liberal stat. Det offentliga bör vid behov av tillgång till privat egendom i stället köpa den genom traditionellt köpeavtal. På sikt bör därför statens rätt att expropriera privat egendom avskaffas helt.
8.7.2 Ersättning vid expropriation
I de fall expropriation av privat egendom används bör det offentliga bli skyldig att ersätta markägaren årligen genom ett arrende om det gäller intrång som går att återställa. Ett exempel på ett sådant intrång är införandet av ett naturreservat på̊ markägarens egendom. När det gäller oåterkalleliga intrång, som t.ex. byggandet av vägar och järnvägar, ska man ersätta markägaren med värdet på̊ motsvarande egendom plus 50 procent. Expropriationsrätten bör endast omfatta sådant som har ytterst stor betydelse för det allmänna.
8.7.3 Rätt till domstolsprövning
Äganderätten är en av de mest grundläggande rättigheterna för en individ. Domstolar ska garantera individens rättigheter även gentemot stater och särskilt när det gäller så pass grava kränkningar av äganderätten som expropriation. Därför borde individen ha rätt att få saken prövad i domstol.